Barns digitala liv

Vi är online nästan hela tiden. På jobbet, i skolan, i kontakten med vänner, för att planera veckan och för att hålla koll på aktiviteter. Medan barn och unga har vuxit upp med nätet som en helt integrerad värld har vi vuxna ofta fått lära oss att bli mer och mer digitala. En känsla av att inte hänga med eller att inte ha koll är inte helt ovanlig.

I kontakten med Bris handlar både barn och vuxnas samtal om det som blivit eller känns svårt och när det gäller nätet kan samtal ofta handla om konflikter kopplade till skärmtid. Vuxna oroar sig för att barn i deras närhet är beroende av skärmen, eller att tid till läxor, sömn och aktiviteter istället går till scrollande och gaming. Barn och unga berättar att de inte får tillgång till umgänge, spelande , stöd och hjälp när skärmtiden tar slut. Men de berättar också om att ha sett eller hört något obehagligt, att ha fått bilder spridda eller att själv ha spridit eller sagt något man ångrar. Även vuxnas samtal om oro för vad som händer online och att man inte vet vad barn i ens närhet gör eller utsätts för online har ökat.

Men när vi pratar om nätet är det viktigt att också prata om alla de fördelar som nätet kommer med. För när Bris frågar barn och ungar om deras digitala vardag är det om just det positiva de berättar. Att få lära känna personer man aldrig skulle kommit i kontakt med utan de digitala möjligheterna, att kunna prata och spela tillsammans med sina vänner, att få lära sig nytt eller att ha tillgång till roliga klipp och annan underhållning för att koppla av och koppla bort. Inte minst nämner de det stöd de får tillgång till digitalt – som till exempel kontakten med Bris. En av många fördelar med den digitala utvecklingen har varit att få tillgång till information, stöd och hjälp:

Det går att höra av sig från en trygg plats som sitt hem, rum eller på promenaden.
Det känns lättare att prata om det som känns jobbigt.
Det känns skönt att ingen ser hur man ser ut.

Fokus på faror

Barn berättar för Bris att vuxna ofta har fokus på faror online. Det kan handla om grooming eller att dela för privata uppgifter. De berättar också att många vuxna vill skydda genom att begränsa ens tillgång till nätet medan de själva upplever sig har bra koll på många faror och att de lär sig strategier för att hantera att någon man inte vill prata med hör av sig eller skickar olämpliga bilder, till exempel genom att blocka, anmäla eller varna andra.

Vi vet att vuxna i barns närhet är de viktigaste personerna för dem och vi vet dessutom att barn och unga främst väljer sina egna vuxna när de behöver prata om något svårt. Men just när det gäller nätet är det många som hellre pratar med en mer jämnårig. Anledningen säger de är dels att vuxna inte intresserar sig för deras digitala vardag utan enbart fokuserar på det negativa, dels att vuxna tenderar att bli arga och kanske ta ens mobil eller begränsa ens skärmtid ännu mer. Men den främsta anledningen till att inte prata med vuxna är för att barnen då först måste förklara vad det handlar om för plattform, varför det oftast är en rolig plats för att sen kunna berätta vad som hänt. Det är vanligt att ingen vuxen frågat barnet om den digitala världen innan barnet själv berättar vilket försvårar samtalen om svåra situationer eller händelser på nätet.

Det barn och unga önskar är att de kunde prata med sina vuxna om det som rör det mer vardagliga. Som varför ens vänner postar bilder från att de träffas när de sa att de skulle vara hemma, hur man kan tolka något någon skrivit eller att få berätta att det känns jobbigt när det är hård ton i kommentarer eller i spel. Det vardagliga känner de att de inte kan ta upp eftersom de upplever att vuxna inte har någon förståelse för vad de gör online men också för att, som nämnt tidigare, man riskerar att mötas av ilska och straff fast man inte gjort något fel.

Var nyfiken

När vuxna runt barn är intresserade av vilka de är och vad de gör om dagarna skapas goda relationer. Att vuxna frågar hur man mår och bryr sig om vilka man umgås med är en viktig del i att bli sedd och i att bli trygg. Eftersom nätet är en helt integrerad del av barn och ungas liv måste våra samtal med varandra alltså också beröra detta. Det som händer i en tråd online fortsätter i in klassrummet, det där fotbollstricket jag såg övar jag på hemma och den där obehagliga bilden som dök upp gör det nu svårt att somna. Nätet är föränderligt och när utvecklingen går snabbt, både den positiva och den negativa, är det viktigt att vi har med oss att det kanske inte går att ha koll på precis allt men det går att fortsätta vara nyfiken och finnas där för att prata om det som blivit fel eller känns svårt.

Kom också ihåg att rätten till barnets privatliv är lika viktigt som att visa sig intresserad och låt barnet dela med sig av det som känns bäst just då.

Nätet – annorlunda?

Även om den digitala världen är en helt integrerad i barns vardag är det viktigt att ha med sig att det är en plats som kommer med särskilda förutsättningar. Och de förutsättningarna ska vi fortsätta prata med varandra om:

Det vi postar online finns kvar och det vi gör online lämnar spår.
Det vi skickar till andra har vi inte längre kontroll över.
Det finns en distans online som kan göra det enklare att säga både snällare och elakare saker. Gränser suddas ut och blir lättare att passera – vi kan behöva fråga oss om vi skulle gjort eller sagt samma om vi var i samma fysiska rum.
Det blir lättare missförstånd när vi inte ser varandras ansiktsuttryck eller hör tonen i rösten.

En annan sak som är annorlunda med den digitala världen är att många plattformar är konstruerade för att hålla oss kvar. De allra flesta barn och vuxna har erfarenheter av att fastna i scrollandet och många av oss tycker också att det är problematiskt. Helt plötsligt har man scrollat en hel timme istället för att plugga eller istället för att läsa den där boken eller förbereda morgondagen. Någon vi ofta gör för att få lite avkoppling kan alltså också bli ett problem. Och det är som nämndes tidigare ett tema som dyker upp Bris stödjande kontakter med barn och vuxna. För det uppstår konflikt när vi inte är överens om hur mycket tid man bör lägga på sin skärm.

Vi vuxna ska såklart hjälpa barn som behöver stöd i att hantera det som känns knepigt och det gäller självklart också när man kanske fastnat i ett scrollande eller spelande som blir negativt för en. Men utöver vårt ansvar så har också plattformar och sökmotorer ett ansvar att anpassa sina tjänster för att deras tjänster och miljöer ska vara säkra och rättvisa. Två nya lagar som har trätt i kraft på senare år är Lagen om digitala tjänster (DSA) och Ai-förordningen.

Skärmtid

Idag kan vi få tips och råd kring skärmtid både från myndigheter, branscher och organisationer. Även om vi kan behöva prata om hur mycket tid vi sitter framför en skärm måste vi komma ihåg att som med allt annat handlar det om:

En balans i livet. Vi behöver tänka på att också få sömn, frisk luft och fysisk aktivitet.
Vad vi gör på vår skärmtid. Allt handlar ju inte om att konsumera andras innehåll utan om att ha relationer, lära oss nytt, planera och vara kreativa.
Att skärmtid också handlar om att utvecklas och lära sig. Genom att använda digitala medier lär vi oss hantera risker, vilken information som går att lita på och var jag kan få stöd och hjälp.
Hur det vi gör på nätet får oss att må. Vad påverkar oss negativt och vad får oss att må bättre. 20 minuter av något som får dig att må dåligt är stor skillnad mot 20 minuter som ger dig energi.
Vår egen skärmtid. Vi sitter med dator, surfplatta och mobil stora delar av dagen. Hur påverkar det relationen till de runt oss. Stör vår egen skärmanvändning kanske umgänget våra barn?
Att vi är olika. Vissa av oss har enklare att styra vårt skärmanvändande medan några har svårare att lägga ifrån sig till exempel mobilen. Som vuxen har du en skyldighet att hjälpa och stötta när ett barn behöver hjälp med rutiner. Kom ihåg att lyssna på barnet när du hjälper till att sätta gränser.

Gaming

Gaming är allt spelande på dator, konsol, mobil med mera. Och för de allra flesta barn och unga är spelande något oproblematiskt. Det är en av alla aktiviteter man håller på med och vi på Bris får höra från barn att spelandet är något väldigt socialt, där man har sina vänner (både de man känner sedan tidigare och nya som man träffat genom spelandet). Vi vet dessutom att det finns fördelar med att spela, som att man lär sig nya språk, problemlösning och att samarbeta med andra.

Men gaming är något som oroar många vuxna. I många fall för att barn och unga upplevs fastna i spelandet men också för att spelvärlden kan ha en hård jargong och att spel upplevs som våldsamma. Till Bris berättar barn att det är just den hårda jargongen som är jobbig vilket också styrks av flera undersökningar. Det förekommer hårda ord, mobbning, rasism och sexism i spelvärlden och den jargongen smittar och vi vuxna behöver stötta och vara närvarande här också. Genom att spela tillsammans eller genom att vara med någon gång får vi koll på hur det är i just det spelet och vad vi kan behöva prata mer om. Vi kan också låta åldersrekommendationerna för spelen guida oss eftersom de ger en bra indikation på när det är ok att spela just det spelet.

Upplever du att ditt barn spelar för mycket? Prata med varandra. Det kan vara svårt att komma överens men genom att prata kan ni kanske komma fram till en lösning som känns ok för båda. Där barnet får spela men andra delar av livet också får plats. Kom också ihåg att erbjuda ett alternativ – det inte så lätt att dra ner på något man tycker är väldigt roligt och där man umgås med sina vänner om det känns som att det inte heller finns något bra alternativ.

Samtycke online

Många barn och unga känner sig osäkra på vad som är okej att skriva eller säga i kommunikation med andra online. Något som är en rolig chatt med en ny kompis kan plötsligt kännas obehaglig eller läskig. Många barn tar själva på sig skulden när någon går över gränsen i ett samtal, att man får skylla sig själv när någon tjatar om nakenbilder eftersom man själv var den som inledde kontakten till exempel. Här är det viktigt att vi vuxna stöttar våra barn. Det som händer online är inte mindre allvarligt än om det hände någon annanstans. Vi behöver prata om att samtycke gäller var vi än befinner oss:

Prata om att chattar och konversationer online ska kännas bra.
Att fråga innan vi skickar bilder eller förslag till andra.
Att det aldrig är ens eget fel om någon skickar något till en som man inte ville ha eller se.
Att själv ta ansvar och fråga om det känns som att man gick över någons gräns.

Genom att visa att vi förstår att det kan vara svårt att kommunicera online visar vi att vi också kan prata om det när det blivit fel och kunna vara det stöd som barn och unga har rätt till.

Utsatthet och brottslighet

Det är precis lika illa att bli mobbad på nätet, till exempel genom kränkande kommentarer i sociala medier, som att bli mobbad i skolan. Barn och unga berättar för Bris om situationer där de har blivit hotade eller där någon har försökt övertala dem att skicka bilder eller att ställa upp på saker de egentligen inte vill. Vi vuxna behöver vara tydliga med att det som händer på nätet är lika allvarligt och att vi finns där för att hjälpa, samtidigt som vi ska vara lyhörda för vad barnet behöver från oss just nu. Ibland är det att vi agerar, ibland behöver de få prata av sig först för att sedan få hjälp med att anmäla eller blockera.

Men vad gäller egentligen, vad är olagligt? Både vi vuxna och barn och unga behöver förstå vad som är ok eller inte online och därför kan det vara bra att prata om att sprida bilder på andra kan vara olagligt. Det gäller även om man fått bilden av personen som syns på bilden. Om spridningen av bilden är olaglig beror på bildens innehåll och syftet med att dela den. Handlar det om att kränka den som syns på bilden? Att sprida bilder av en naken och/eller väldigt skadad människa är ofta olagligt medan det kan vara okej att sprida en bild på någon som exempelvis spelar fotboll. Undrar ditt barn vad hen kan dela online? Då kan ni prata om ifall det till exempel finns en risk att personen på bilden blir ledsen om bilden sprids. Är svaret ja ska bilden inte spridas. Detta gäller oavsett om det är en eller flera personer på bilden. Om man vill sprida en bild på sig själv och andra är det viktigt att fundera över om de andra på bilden är okej med att bilden sprids. Att fråga först behöver både vuxna och barn bli bättre på. Det kan också vara olagligt att skicka en bild på sig själv eller på någon annan om mottagaren inte har bett om det, alltså om hen inte har lämnat sitt samtycke. Om man till exempel vill skicka en bild på sig själv till någon annan, är det alltid bäst att fråga först. 

Något som är olagligt är grooming och det är när någon vuxen föreslår eller stämmer träff med ett barn under 15 år i sexuellt syfte. Den första kontakten sker ofta i chattar och på olika plattformar. Genom komplimanger, mutor och utpressning försöker förövaren få barnet att posera naket eller att träffas så att förövaren kan begå sexuella övergrepp. Grooming är alltid olagligt. Den som är utsatt för grooming är ett brottsoffer och har alltså inte själv gjort något fel.

Något som vi ofta ser online är hotfulla och kränkande kommentarer till enskilda personer eller särskilda grupper. Vi behöver prata om att det inte är mer okej att skriva elaka kommentarer bara för att vi inte ser dem vi kommenterar. Vi vuxna behöver också visa att vi tar ansvar för att säga ifrån, men också tänka på hur vi själva uttrycker oss i olika forum. Ofta behöver en inte leta sig längre än till sin loka facebookgrupp för att se att kränkande kommentarer och påhopp.