Att ha en ätstörning
En ätstörning syns inte alltid i ens utseende eller på ens vikt. En ätstörning handlar snarare om att ha en orättvis självbild, om negativa tankar och känslor om sig själv och sin kropp. Det handlar om vanor och hur vi tar hand om oss själva.
De flesta människor har tankar och känslor kopplade till kropp, mat och ätande utan att ha en ätstörning. Vissa kan dock hamna i vanor och beteenden som blir skadliga för kroppen och som påverkar ens mående negativt. Då kan det handla om en ätstörning.
Viljan att äta nyttigt och/eller träna kan bli ohälsosam. Vi kan få en fixering vid vikt och utseende som leder till osunda beteenden kring mat och träning.
Att kontrollera vad du äter kan bli ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Vanliga tecken på ätstörning kan till exempel vara:
- att regelbundet hoppa över måltider.
- att äta överdrivet mycket i ensamhet.
- att kräkas upp mat.
- att träna överdrivet hårt och ofta.
Under tonåren när kroppen förändras kämpar många med att acceptera och tycka om sig själva. Vi blir särskilt känsliga för negativa kommentarer och påverkas lätt av hur andra pratar om sina kroppar. Inte minst på sociala medier där det kan finnas ett överdrivet fokus på hälsa, utseende och osunda kroppsideal. För vissa kan ätstörningar bero på osunda prestationskrav, otrygghet hemma eller utsatthet i skolan.
Varför blir min ätstörning inte bättre?
Många tror att förändring av kroppen kommer att leda till mer självacceptans. Det brukar snarare bli tvärtom. Ju mer fokus vi lägger på vikt, utseende och förändring av kroppen, desto mer missnöjda riskerar vi att bli. Bra mående och god hälsa handlar mer om att hantera och förändra negativa tankar och självuppfattningar.
Många som har en ätstörning behöver ha kontroll. Kontroll genom mat och träning kan bli ett sätt att trycka undan jobbiga känslor i stunden. Det kan kännas rätt i stunden men leder ofta till ännu mer jobbiga känslor i längden.
Läs vad andra barn säger om kroppen, utseende och ätstörningar.
Vad kan jag göra vid ätstörning?
- Öva på acceptans
Att öva på att acceptera sin kropp innebär inte att vi behöver älska alla delar av den. Det handlar snarare om att hitta sätt att vara okej med att vara mindre nöjd med vissa delar av oss själva. - Tänk på hur du pratar om dig själv
Detta gäller både inför dig själv och andra. Att prata om sig själv med snällhet och respekt gör det lättare att känna att du duger som du är. - Flytta fokus
Försök att flytta fokus från kroppens utseende till kroppens olika funktioner. Kroppen är så mycket mer än bara utseende. Påminn dig själv om andra sätt att uppskatta din kropp.
Vem kan svara på om jag har en ätstörning?
Endast vårdpersonal som till exempel läkare och psykologer kan ställa en ätstörningsdiagnos. Det finns särskilda ätstörningskliniker dit du kan vända dig, men det vanligast är att börja med att prata med en skolkurator, skolsköterska eller med en kurator på ungdomsmottagningen. Om personen du pratar med ser tecken på ätstörning kan du få hjälp att komma i kontakt med en läkare eller psykolog.
Peers
Peers är en trygg och säker plats för alla under 18 år att dela tankar, erfarenheter och känslor med jämnåriga. Här kan du både göra egna inlägg och svara på andras, helt anonymt.
Hjälp med ätstörning
Oavsett om du har en ätstörning eller inte, har du alltid rätt att få hjälp. Första steget till att må bättre är ofta att slippa hantera saker ensam. Det är bra att ta hjälp av en vuxen om du upplever tankar och känslor kring kropp och mat som känns svåra och jobbiga att hantera. När det handlar om ätstörningar är det alltid bra att få hjälp så snabbt som möjligt. Ju tidigare hjälp desto lättare att må bra igen.
Det är vanligt att känna tvivel inför att söka hjälp. Vi kanske skäms eller har svårt att lita på andra. Ibland vill vi undvika problem medan en annan del av oss vill fortsätta vårt skadliga beteende för att det känns bra i stunden. Om tankar om kropp och ätande tar över din vardag, eller om andra visar oro och försöker prata med dig, är det dags att söka hjälp.
