Barn som rättighetsbärare

Barn får inte rösta och har svårt att påverka såväl samhällets inriktning som sin egen situation. Samtidigt lever barn med konsekvenserna av de beslut som fattas om dem. Bris arbetar för att barn ska göras delaktiga i beslut som påverkar dem. Vi synliggör var samhället brister i att tillgodose barns rättigheter, och verkar för att lagstiftning och resurser som tillgodoser rättigheterna i praktiken.

Barns tillgång till sina rättigheter brister

Barnkonventionen fastslår att samhället har en skyldighet att använda sina tillgängliga resurser för att tillgodose barns rättigheter. Rätten till information, inflytande och delaktighet är avgörande för barnkonventionens genomslag. Samtidigt är en röd tråd i samtalen till Bris att rättigheterna inte tillgodoses. Barn berättar om att inte förstå socialtjänstens beslut om placering, att inte få komma till tals i en vårdnadstvist, eller beskriver en frustration över att inte få den hjälpen i skolan som barnet behöver. Tillgången till rättigheterna brister även i de politiska beslut som påverkar barn och barn måste få ökat inflytande i politiska processer.

Fokusområden för barnkonventionens genomslag

Bris fokuserar särskilt på:

  • Barnets roll som rättighetsbärare i lagstiftning
    Det finns fortfarande stora luckor i barns möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda, där till exempel föräldrars rätt till sina barn i vissa fall fortfarande står över barnets bästa.
  • Barnkonventionens genomslag i praktiken
    Såväl FN:s barnrättskommittés granskning av Sverige, Riksrevisionens rapport, som Bris årliga kommunundersökning konstaterar att mycket måste göras för att barnkonventionen ska få verkligt genomslag.
  • Myndigheters och rättsväsendets tolkning av barnkonvention
    Idag brister det fortfarande i hur till exempel domstolar gör barn delaktiga i rättsprocessen och hur kommuner genomför barnkonsekvensanalyser vid skolstängningar.

Bris vill bland annat se:

  • Att barn i vårdnadstvister ska få eget juridiskt ombud.
  • Att rösträttsåldern sänks till 16 år i allmänna val.
  • Att barns rättigheter stärks i EU, inklusive genomförandet av EU:s barngaranti för ökad inkludering och minskad barnfattigdom, samt att EU-parlamentet säkerställer att åtgärdsförslag utgår från barns rättigheter. Bris krav på EU.
  • Att regeringen uppdaterar den nationella barnrättsstrategin, samt att kommuner har en strategi för hur barns rättigheter ska tillgodoses inom alla kommunens förvaltningar.
  • Att kommuner och staten genomför barnrättsbudgetering för att synliggöra vilka resurser som läggs på barn.

Läs våra rapporter på tema barns rättigheter

×