Bris rapporter bygger på våra kontakter med barn, forskning och omvärldsanalys. Genom rapporterna belyser vi brister i samhället och vi ger förslag på förändringar som skapar förutsättningar för varje barn att få sina rättigheter tillgodosedda.
Bris årliga kommunundersökning där vi granskar och analyserar hur Sveriges kommuner arbetar för barns rättigheter.
Rapporten ger en inblick i svensk familjehemsvård, socialtjänstens ansvar och barns egna berättelser. Bris erbjuder också guiden "Till dig som möter barn i familjehem" med verktyg för tryggare samtal.
Barnrapporten tas fram varje år för att belysa hur barn i Sverige har det, utifrån de tiotusentals kontakter som Bris årligen har med barn i den nationella stödlinjen och på Brismottagningarna.
Rapporten fokuserar på hur svenskt flyktingmottagande påverkar barns psykiska hälsa. Även hur svensk migrationslagstiftning förändrats de senaste åren och vilka konsekvenser det har fått för mottagandet och för barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda.
Varje barn har rätt till en trygg uppväxt, liv och utveckling. Ändå finns det barn i Sverige som lever i utsatthet redan från ung ålder. Rapporten "Se mig – rätten till stöd tidigt i livet" fokuserar på de yngsta barnen som lever i utsatthet.
Bris årsrapport visar att en orolig omvärld har gjort avtryck i barns liv. Stödbehovet för barn som mår dåligt är stort och skyddet för barn i utsatta situationer behöver stärkas. I rapporten redovisas barns samtal till Bris nationella stödlinje under året som gått.
Varje år förlorar hundratals barn i Sverige en förälder i suicid. Trots det saknas viktig forskning om de efterlevande barnens psykiska hälsa och samhällets stöd till barnen brister. Rapporten belyser hur vi som samhälle behöver öka kunskapen om – och inse vikten av stöd till– den här gruppen barn och familjer.
I den aktuella debatten om otrygghet, dödsskjutningar och gängkriminalitet saknas både barns röster och ett tydligt barnrättsperspektiv. Bris rapport lyfter kopplingen mellan gängkriminalitet, barnets rättigheter och barns uppväxtvillkor.
Bris årsrapport fördjupar sig särskilt i barns utsatthet för våld, såväl i det egna hemmet som i samhället i stort och lyfter barns röster, forskning och förbättringsförslag i syfte att ge varje barn en trygg uppväxt. I rapporten redovisas barns samtal till Bris nationella stödlinje under året som gått.
Många barn lever med föräldrar som dricker för mycket, och det får konsekvenser i deras liv på såväl kort som lång sikt. Det visar såväl forskning som över 4 000 samtal från barn till Bris. Denna rapport redogör för deras livssituation och ger förslag för bättre stöd och hjälp till barn som drabbas.
I rapporten redovisar Bris samtalsutvecklingen under 2020 och belyser utifrån forskning och rapporter hur barns situation hittills påverkats under pandemin. För barn som redan innan pandemin befann sig i en utsatt situation; som led av psykiska besvär, som har föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem, och barn som lever med våld i hemmet, har pandemins följder blivit särskilt utmanande.
Drygt 6000 barn befinner sig varje år på ett skyddat boende med sin ena förälder, på flykt undan det livsfarliga våldet. Hur påverkas barnets liv av våldet och av att tvingas bryta upp från sin vardag? I en ny rapport lyfts barns egna röster och erfarenheter.
Rapporten bygger på över 27 000 kontakter med barn och unga under 2019, samt aktuell forskning. I årets rapport ställer vi oss frågan om Sverige är ett hållbart land för barn att växa upp i, och vi redogör för de stora samtalskategorierna kring psykisk ohälsa och utsatthet för våld och övergrepp. Vi belyser också barns berättelser om stress kring att prestera i skolan, på fritiden och socialt.
Bris rapport "Bra från början" är en sammanställning av forskning och röster från barn, föräldrar och professionella som ger en aktuell bild av vad tillgång till förskola i ett nytt land betyder. Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att förutsättningarna för svensk förskola skiljer sig alldeles för mycket i olika delar av landet, mellan olika kommuner och mellan områden och stadsdelar inom kommuner.
- Om barns livssituation - trender, utmaningar och möjligheter. Rapporten bygger på 77 500 kontakter från barn och unga till Bris under de senaste tre åren, samt aktuell forskning. I rapporten tar vi upp de 10 vanligaste ämnena som barn och unga söker stöd för och föreslår insatser för att samhällets stöd ska bli bättre. Den är ett vittnesmål om om hur det är att vara barn i Sverige idag.
Det är avgörande, både för det enskilda barnet och för samhället i stort, att barn som flytt till Sverige får en god start i sitt nya land. Denna rapport ger kunskap om hur skolan kan vara platsen där nyanlända elever kan få förutsättningar att må bra, inkluderas och utveckla kunskap.
Denna rapport visar att barns livsvillkor behöver förändras för att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Det handlar om att utforma en skola som främjar psykisk hälsa, att skapa förutsättningar för en omsorg som sluter upp och ger tidiga insatser för barn där behoven är stora, och en vård som sätter in rätt insatser i rätt tid när barn mår dåligt.
Varje barn i Sverige har enligt barnkonventionen rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Forskning visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland barn som flytt. Rapportens övergripande slutsats är att Sverige brister i sitt åtagande att ge stöd till asylsökande och nyanlända barn och måste göra mer för att stärka den psykiska hälsan hos barn som flytt till Sverige. Rapporten är skriven tillsammans med forskarna Natalie Durbeej och Clara Hellner från Karolinska Institutet.
I årets andra rapport pekar Bris på vikten av att på riktigt implementera och levandegöra ett barnrättsperspektiv inom idrotten för att säkra en trygg idrott för varje barn. Idag finns brister både i idrottens förebyggande arbete mot övergrepp, och i hur man agerar när övergrepp skett.
I årets första rapport är fokus den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Rapporten är den första i en serie från Bris om barns och ungas psykiska ohälsa. Bris årsrapporter tas fram för att belysa det som barn berättar för Bris, och rapporterna lyfter särskilt problematik eller ämnen som är ofta förekommande och som samhället behöver fokusera på för att tillgodose barnets rättigheter.
År 2015 hade Bris över 3 000 kontakter med barn och över 400 med vuxna som alla på något sätt rörde våld mot barn. Nu ger Bris ut rapporten ”Räknas det här som våld?” baserat på barns egna röster om våldet som deras föräldrar och andra vuxna utsätter dem för. Utifrån det barnen beskriver har Bris identifierat åtgärder som måste till för att förhindra vuxnas våld mot barn.
Psykisk ohälsa och dåligt mående, vänner, skolan, familjekonflikter och kärlek. Det var de fem vanligaste ämnena som barn och unga ville prata om med Bris kuratorer under 2015. Under året ökade de stödjande kontakterna till Bris med tre procent.
Den här guiden vänder sig till dig som undrar vad du ska tänka på när du pratar med barn och unga om nätet, vad du kan göra om du får reda på att någon råkat illa ut, eller om någon behandlar andra illa på internet. Guiden riktar sig till vuxna i barns närhet och handlar i huvudsak om barn i åldrarna 10 till 16 år.
Snapchat, Instagram, Periscope och onlinespel – barn och unga tillbringar allt mer av sin tid på nätet, något som kan skapa en oro bland vuxna. Ibland kan det också kännas komplicerat att inleda ett samtal med barnet om svårigheter på internet, därför lanserar Bris och Internetstiftelsen i Sverige, IIS, en kostnadsfri guide om ungas integritet på nätet. I den finns handfasta råd till vuxna om hur de kan vara närvarande och hjälpa barn att sätta gränser.
Knappt en av tio anmälningar om våld mot barn mellan 0-6 år klaras upp och det är stora skillnader mellan polismyndigheterna. Detta framgår av Bris och Stiftelsen Tryggare Sveriges rapport Våld mot barn. I rapporten undersöker vi vad som händer vid polisanmälningar avseende barnmisshandel. Resultatet visar att knappt ett av tio ärenden klaras upp i den meningen att en gärningsperson kan knytas till brottet. Fler än nio av tio ärenden läggs alltså ner.
Varje dag hör Bris berättelser från barn som vittnar om att barnets rättigheter inte tillgodoses. I tilläggsrapporten, som siffrorna från stödverksamheten 2013 utgör en bilaga till, formulerar Bris kritik mot hur Sverige lever upp till Barnkonventionen.
Varje år är cirka 50 000 barn med om att deras föräldrar skiljer sig och ungefär vart fjärde barn har föräldrar som inte lever ihop. Många barn som upplever föräldrars skilsmässa har behov av stöd, och kontaktar därför Bris och ber om hjälp med frågor, tankar och känslor som berör ämnet. I rapporten analyseras en stor mängd av Bris kontakter med barn och unga gällande skilsmässa.
Bris presenterar en studie om psykisk ohälsa bland barn och unga. Den bygger på vad som berättats för Bris av barnen själva i kontakter via mejl och chatt. Studien ger svar på varför barn hemlighåller viktig information för behandlare, skola och föräldrar och vad det är som de inte berättar. Istället för att berätta signalerar de på olika sätt, signaler som vuxenvärlden ofta har svårt att förstå. Studien visar också vad som kan orsaka psykisk ohälsa och vilka konsekvenser, förutom lidandet, som ohälsan kan leda till. Barnen har också berättat om hur samhällets stöd fungerar och hur det stämmer med deras behov av hjälp.
Barn beskriver bland annat sina hemmiljöer som känslomässiga slagfält med dagliga kränkningar. I studien framkommer att många av barnen inte vågar söka hjälp av rädsla för föräldrarnas repressalier, men också att när någon väl vågar söka hjälp har de oerhört svårt att få de vuxna att förstå vad de är utsatta för.