Bris kommenterar kritik
Publicerat
Med anledning av kritik som lyfts mot Bris kommunikation, främst på twitter, samt i en debattartikel i Expressen vill Bris rätta till några felaktigheter och klargöra sin ståndpunkt. Kritiken handlar om att det i kommunikationen (i bild och illustration) figurerar personer med slöja.
Bakgrund
Bris har under många, många år informerat om stöd till barn, genom mjölkpaket. På paketen ges information om den nationella stödlinjen för barn, som erbjuder professionellt kuratorstöd till barn upp till 18 år, dygnet runt – anonymt och kostnadsfritt.
På paketen syns flertalet kuratorer som till vardags arbetar med att möta barn i utsatta situationer. En av dessa medarbetare bär slöja. Likaså finns en illustration på Bris webb där en kurator är avbildad med slöja – vilket har lett till reaktioner och röster som menar att detta inte bör få synas i Bris kommunikation, och att det skulle skrämma barn.
Detta är inte Bris erfarenhet.
Bris resonemang och ståndpunkter
Det här handlar inte om någon genrebild eller reklamkampanj som används för att ”visa upp mångfald”, utan det handlar om våra medarbetare – som ser olika ut. De har olika kön, hudfärg, olika bakgrund och olika erfarenheter. Gemensamt för dem är att de är professionella kuratorer.
Att det finns en bredd av olika personer som jobbar i den nationella stödlinjen för barn och att verkligheten speglas i organisationen ser vi som något positivt. Vi tror nämligen att det kan öka förtroendet om barn kan känna igen sig i personer som jobbar på Bris.
Hedersrelaterat våld och förtryck är onekligen ett stort och allvarligt samhällsproblem. Varje vecka hör flera barn som lever i en hederskontext av sig, söker och får stöd hos Bris. Utifrån det barn berättar om sina liv bedriver Bris påverkansarbete för att stärka skyddet för barn som utsätts och arbetar till exempel med att stärka skolor och förskolors arbete inom området – utifrån ett barnrättsperspektiv.
Bris delar inte debattundertecknarens uppfattning om vilka slutsatser som går att dra utifrån att en person bär slöja. Bilden som slås fast är onyanserad, och matchar inte med verkligheten.
Debattartikeln tar sin utgångspunkt i farhågan att det vore avskräckande för barn att se olika kuratorer ifall de skulle göra kopplingar till sin egen utsatthet. Med samma logik om symbolik vore det avskräckande att visa kuratorer med olika kön, då det finns en stor överrepresentation av män vid sexuella övergrepp. Den sortens generaliseringar ligger inte till grund för Bris kommunikationsval, och är heller inget vi känner igen från barn.
I debattartikeln lyfts att barn kan bli rädda för att Bris skulle skvallra för ens familj om det barnet berättar. Eftersom barn är anonyma när de kontaktar den nationella stödlinjen för barn vore det dock omöjligt. Bris vet inte vem barnet är i telefon, chatt eller mejl, och barn som söker stöd får information och känner till att de är anonyma i kontakt med Bris. En kurator har dessutom tystnadsplikt.
Bris har ett professionellt stöd som bygger på erfarenhet och evidens och där de som möter barn är kuratorer och socionomer. Det spelar ingen roll vem av våra kuratorer som svarar, vad den personen har på sig eller tror på. Bris kuratorers kompetens är vi helt trygga med.
Slutligen: Olika människor existerar och måste även kunna göra det synligt i samhället. Vi är högst medvetna om att vi lever i en polariserad samtid, där tanken på diversitet utmanas och provocerar en del, och att framför allt synliga minoriteter får klä skott för det. Likaså att slöjan varit i fokus för hätska diskussioner under flera år. Därför tar vi tillfället i akt att påminna om att både barn som vuxna har rätt att fritt tycka och tänka som de vill och att fritt få uttrycka sina olika identiteter. Den friheten bör värnas i ett demokratiskt samhälle, där allas mänskliga rättighet att vara den de är respekteras.
