Att barnets rättigheter är lag måste synas i statsbudgeten
Publicerat
När årets höstbudget läggs fram är det en i raden av flera budgetar som har presenterats. År 2020 är inget vanligt år, inte heller i budgetsammanhang. Höstbudgeten är rekordstor och omfattar många områden av samhället, områden som i allra högsta grad även påverkar barn. Men trots uppmaning från Bris, myndigheter som Barnombudsmannen och även FN:s barnrättskommitté om att statsbudgeten bör föregås av en formell och sammanhållen barnkonsekvensanalys, likt kraven för jämställdhetsanalys, uteblev en barnrättslig analys även i år.
Detta är en regering som tycker att barnets rättigheter är viktiga. Bris ser positivt på att det i regeringens budget för 2020 finns flera satsningar för att stärka barnets rättigheter, bland annat ökade resurser för likvärdighet inom skolan och förskolan för alla barn. Bris ser också positivt på regeringens satsningar på ökad social rättvisa, såsom ökad tillgänglighet hos socialtjänsten i utsatta områden och ökat underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Detta är satsningar som kan få positiv effekt på enskilda barns liv. Bris ser även positivt på att budgeten innehåller konkreta satsningar på jämlika förutsättningar för exempelvis barns läskunnighet samt ökad rättssäkerhet för barn som tvingats att bevittna våld.
– Bris har återkommande lyft barns ojämlika uppväxtvillkor. En bra och välfungerande skola, som även stärker barnets psykiska hälsa, är centralt för att stärka barnets rättigheter i samhället. Jag ser därför positivt på att några av de mest centrala målen i höstbudgeten är just mål om en jämlik skola och förskola, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
Höstbudgeten innehåller satsningar på barn i särskild utsatthet, såsom barn som blivit placerade på SIS-boenden eller som är i behov av ett familjehem. Bris ser positivt på att särskilt prioritera de allra mest utsatta barnen. Att ge mer resurser och ökad kunskap till socialtjänsten, likt vissa av satsningarna i höstbudgeten, är avgörande. Men Bris vill samtidigt understryka vikten av att gå längre och satsa ännu mer på att stärka skydd och stöd till dessa ofta mycket utsatta barn, exempelvis genom att barnrättssäkra rättsväsendet och säkerställa att samtliga lagar för skydd av barn går i linje med barnkonventionen.
– Att placera barn i familjehem är stora och komplexa ingrepp i ett enskilt barns liv. När samhället tar över föräldraskapet är det av yttersta vikt att alla insatser går i linje med barnets rättigheter och det individuella barnets bästa, säger Anna Dorrian Werner, barnrättsjurist på Bris.
Barnkonventionen blev svensk lag tidigare i år vilket, enligt Bris, tydligt måste märkas i en statsbudget. FN:s barnrättskommitté har gett Sverige rekommendationen att utforma statens budget utifrån en formell och sammanhållen barnkonsekvensanalys. Inför kommande granskning av Sverige har FN:s barnrättskommitté återigen frågat hur Sverige gör en budgetanalys utifrån barnets rättigheter. Men trots att barnkonventionen numera gäller som lag saknar Bris, även i år, en sådan budgetanalys.
– Avsaknaden av en formell och heltäckande barnkonsekvensanalys i statsbudgeten gör det svårt att säkerställa att årets budgetsatsningar faktiskt ger landets barn det som barn har laglig rätt till. Barnets rättigheter är lag och det måste synas i statsbudgeten, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.
För mer information
