”Vi är skyldiga barn och unga hopp om en bättre morgondag”

Publicerat 2021-09-07

Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga. Sedan 1990-talet har självmord bland unga ökat med nästan 1 procent årligen. Men varför mår ungdomar så dåligt? Vi har frågat barn och unga vad de behöver för att kunna få en bättre morgondag.

Barn och unga vittnar om en skola som skapar stress och oro, om en elevhälsa som inte finns där för den som mår dåligt, om svårigheter att prata om sitt psykiska mående och om långa vårdköer och bristande stöd. Många oroar sig inför framtiden; för hur klimatkrisen ska påverka deras liv och om de kommer att kunna hitta jobb och bostad. Ofrivillig ensamhet är vanligt, liksom kropps- och beteendeideal som skapar ångest och osäkerhet. Fysiskt och sexuellt våld, mobbning och rädsla för att utstå kränkningar på grund av den man är, gör också att många barn och unga mår väldigt dåligt.  

Dagens barn och unga växer upp i en tid starkt präglad av en tävlingsinriktad och individualiserad logik som göder prestationsångest, självförakt och känslor av otillräcklighet. För att kunna navigera i en alltmer snabbföränderlig värld och hantera de krav och förväntningar som projiceras från olika håll – on och offline – behöver barn och unga verktyg och stöd som främjar deras psykiska välbefinnande. Psykisk hälsa måste ges större utrymme inom hälso- och sjukvården och tillgängligheten till vård och stöd måste öka. 

Barns och ungas grundläggande trygghet och goda uppväxtvillkor måste säkras, vilket kräver en starkare och mer proaktiv socialpolitik med muskler att arbeta förebyggande och främjande. Utöver föräldrarnas psykiska hälsa och socioekonomiska situation är det skolan som spelar absolut störst roll för barns och ungas psykiska hälsa. Vi vill därför att barns och ungas psykiska välbefinnande blir vägledande för skolpolitiken, och att skolan blir ett hälsofrämjande nav i barns och ungas liv:

• En lyckad skolgång utan skadlig stress. Skolstressen påverkar barn och ungas hälsa negativt. Kunskaps- och betygskrav måste därför anpassas till barns och ungas utveckling och förutsättningar I dag förstärker skolsystemet ojämlikheterna mellan eleverna när det borde vara precis tvärtom. Alla elever måste ges förutsättningar att gå ut skolan med fullständiga betyg, oavsett bakgrund eller funktionalitet. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är i särskilt behov av bättre och mer anpassat stöd.

• Psykisk hälsa på schemat. Unga måste rustas med kunskap och verktyg för att förstå sig själva, andra och för att kunna förhålla sig till och hantera livet, motgångar och relationer på ett hållbart sätt. Skoldagarna bör även organiseras med elevernas välbefinnande som utgångspunkt. Fysisk aktivitet och studiero spelar stor roll för såväl elevernas hälsa som för studieresultaten. 

• Fler vuxna med tid och kompetens att se eleven. Skolpersonalen behöver tid, kunskap och verktyg för medmänsklig kontakt och meningsfulla samtal med unga, och för att kunna sätta in individanpassat stöd och vård vid behov i samverkan med vården och socialtjänsten. Med en högre personaltäthet och vuxennärvaro – även under rasterna – läggs grunden för att alla barn och unga ska kunna känna sig trygga i skolan. Ingen ska behöva utstå mobbning.

• En elevhälsa som främjar psykisk hälsa. Elevhälsans uppdrag, resurser och samverkan måste utvidgas till att arbeta systematiskt med förebyggande uppdrag och att tidigt identifiera elever som mår dåligt eller far illa, och säkerställa att de får den vård och det stöd de har rätt till.

• Stöd vid ofrivillig ensamhet. Ofrivillig ensamhet är en stor hälsofara, inte minst för ungas psykiska hälsa. Det behövs kapacitet, kunskap och fler verktyg för vuxenvärlden att lotsa unga till sociala sammanhang och föreningsliv som kan råda bot på den ensamhet som många unga upplever.

Psykisk ohälsa var redan innan pandemin en omfattande och viktig samhällsutmaning. Nu ökar risken för en förvärrad situation, inte minst för de barn och unga som redan innan pandemin hade en utsatt situation. Liv står på spel. Vi har som samhälle en skyldighet att ge alla barn och unga en bra start i livet och vi har inte råd att förlora en enda ung person till i självmord. Barn och unga har sagt sitt – nu är våra folkvalda svaret skyldiga. 

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris

Karin Schulz, generalsekreterare Mind 

Rickard Bracken generalsekreterare  Suicide Zero

Klas Bergling, Tim Bergling Foundation

 

 ________

For A Better Day

Den 5 december 2020 lanserade Tim Bergling Foundation initiativet For A Better Day (FABD), uppkallad efter en Avicii-låt.

FABD är Sveriges största insamling av ungas idéer, tankar och förslag kring vad som behövs för en bättre dag. Tanken är att FABD på sikt ska utvecklas till en egen rörelse där unga ges utrymme att påverka sin morgondag.

Nyligen träffade Klas Bergling (pappa till Tim ”Avicii” Bergling och grundare av Tim Bergling Foundation) statsminister Stefan Löfven, tillsammans med generalsekreterarna från Bris, Mind, Suicide Zero och två ungdomar som representerar FABD och ”verkligheten”. De lämnade över boken ”Det här behöver vi For A Better Day”, en bok som består av 1 000 insamlade berättelser från barn och unga.

 

 

 

För mer information