Säkerställ skydd och stöd till barn i skyddade boenden
Publicerat
De tusentals barn som varje år vistas i skyddade boenden saknar i dag egna placeringsbeslut från socialtjänsten, vilket gör att de inte är garanterade egna vårdplaner utifrån sina individuella behov av skydd och stöd. Nu måste regeringen gå vidare med förslagen om stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddade boenden, vars remisstid nyligen löpte ut, skriver Sveriges Stadsmissioner och Bris.
Tusentals kvinnor tvingas varje år söka skydd undan en våldsutövande partner. Lika många barn tvingas med för att undkomma våld och utsatthet i hemmet. Trots det saknas i dag reglering av beslut för placering på skyddat boende för barn.
Sveriges Stadsmissioner och Bris driver tillsammans projektet ”Barns rätt i skyddat boende” och vi välkomnar regeringens förslag för att stärka barns rätt på skyddade boenden i promemorian ”Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende”, DS 2020:16*. Enligt förslagen ska barn på skyddade boende bland annat få eget beslut och insats kopplat till en placering på ett skyddat boende.
Rapporten ”Min tur att berätta – barns röster om att leva med våld” som vi nyligen gav ut visar på stora brister i samhällets förmåga att tillgodose dessa barns grundläggande rättigheter. Barnen som intervjuas i rapporten känner sig inte hörda, de får inte tillräcklig information och tillförsäkras inte delaktighet. Många barn vittnar om att de saknar adekvat stöd, omsorg och vuxennärvaro och har en haltande skolgång.
Parallellt med förslagen om att stärka barnrättsperspektivet för barn i skyddat boende har utredningen om en ny socialtjänstlag (Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag, SOU 2020:47) lagt fram andra och delvis motsägande förslag. Här föreslås att placeringar av kvinnor och barn i skyddade boenden inte ska behöva beslut från socialtjänsten, som utgår från en prövning av barnets eller kvinnan behov.
Ett skäl till att förslagen skiljer sig åt kan vara att det skulle kräva ett tillskott av resurser för kommunerna att ge barn egna beslut vid placering på skyddat boende, och förslagen i utredningen om en ny socialtjänstlag får uttryckligen inte innebära ökade kostnader.
Men så länge det saknas ett lagkrav på placeringsbeslut för varje barn i skyddat boende, blir barnet i praktiken medföljande till mamman. Det påverkar hur barnet bemöts och vilket stöd hen får tillgång till. Barnets situation osynliggörs, och kan heller inte följas upp på ett kvalitativt och rättssäkert sätt. Att införa krav på placeringsbeslut från socialtjänsten skulle innebära att barnets egna behov utreds, och att barnet får en egen vårdplan, följt av en genomförandeplan, som sedan följs upp.
För Sveriges Stadsmissioner och Bris är det därför tydligt vilket förslag vi är ålagda att följa. Regeringen bör gå vidare med förslagen om stärkta rättigheter för barn på skyddade boenden, och inte låta dem stå tillbaka för de förslag som lagts fram i utredningen om en ny socialtjänstlag.
Bris och Stadsmissionen vill:
- Att gruppen barn i skyddade boenden synliggörs och att barns rättigheter i skyddade boenden stärks, genom egna placeringsbeslut. Det löser inte grundproblemet, men det är ett steg i rätt riktning.
- Uppmärksamma att förslagen om stärkta rättigheter för barn som placeras på skyddade boenden är viktiga och i enlighet med att barnkonventionen är svensk lag. Förslagen om stärkt barnrättsperspektiv på skyddade boenden behöver därför genomföras och få företräde framför förslagen om skyddat boende i betänkandet om Hållbar socialtjänst – även om det medför ökade kostnader.
*Förslagen utgör kompletteringar till en större utredning ”Ett fönster av möjligheter” (SOU 2017:112) som föreslog en rad ändringar redan 2017 för att stärka barns rättigheter på skyddade boenden.
Sanna Detlefsen, vice ordförande Sveriges Stadsmissioner och direktor Linköpings stadsmission
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
