Ge Bris statlig finansiering för att säkerställa barns rätt till stöd
Publicerat
Hur kan vi säkerställa barns psykiska välbefinnande, trygghet och motståndskraft i en värld där pandemi, krig, klimatförändringar, energikris och ekonomisk kris avlöser varandra? Vilket stöd behöver barn i kristider – och hur kan vi garantera att de får det stöd de behöver när utsattheten blir som störst?
Fredrik Hjerling
Bris besvarar samtal från barn dygnet runt, året om. Förra året hade Bris kuratorer över 41 000 kontakter med barn; hälften rörande psykisk ohälsa och strax över 9 000 samtal om utsatthet för våld, övergrepp och kränkningar. Kontakterna sker helt på barnens egna villkor och majoriteten av dem som vänder sig till Bris pratar inte med någon annan.
För många barn är samtalet till Bris ett första steg till förändring och verksamheten utgör därmed ett viktigt komplement till samhällets övriga stödinstanser för barn.
Denna vecka står Bris värd för en global konferens för stödlinjer från hela världen. Barns förmåga att återhämta sig efter svåra situationer har varit ett samlande tema för konferensen. I dag är sista dagen på vårt globala arbetsmöte där vi tillsammans med kollegor från hela världen, barnskydds- och barnrättsorganisationer, myndigheter och medlemmar av nationella och internationella ungdomsråd, har delat erfarenheter av att möta barn i kriser.
Hjälplinjer avgörande i samhällets skydd av barn
En viktig slutsats av konferensen är att säkerställandet av ett professionellt stöd är en av de viktigaste åtgärderna för att skydda och stärka barn. Barn har rätt att på egen hand söka och få stöd i sin livssituation. Forskning visar att den typ av professionellt distansstöd som Bris och stödlinjer runtom i världen erbjuder har positiv effekt för det enskilda barnet.
Att stödlinjer är en samhällsviktig funktion tydliggjordes under pandemin. När skolor stängde, aktiviteter sattes på paus och den sociala distanseringen ökade gjorde även antalet samtal till Bris det. Pandemins påfrestningar märktes bland barn, inte minst hos dem som redan befann sig i utsatta situationer i hemmet eller mådde dåligt. Kristider innebär ofta ett ännu närmare samarbete mellan stödlinjer och krisrelaterade myndigheter såsom SOS Alarm eller MSB, och sociala och barnpsykiatriska instanser. Vi är alltså ett komplement till de mer akuta stödfunktionerna i samhället, och hänvisar ofta till varandra.
Det finansiella stödet till stödlinjer för barn måste säkras
Såväl finansieringen av Bris, som de flesta andra stödlinjer runtom i världen, består i huvudsak av insamlade medel. Staten bidrar i liten utsträckning trots att stöderbjudandet ges till alla barn. Både FN:s barnrättskommitté och EU har uppmanat till stärkt finansiering av nationella stödlinjer, för att kunna säkra en likvärdig och tillgänglig linje för alla barn. Vi, världens stödlinjer för barn, kräver i dag i en gemensam deklaration att stater tar sitt ansvar och säkrar en långsiktig finansiering, så att alla världens barn har tillgång till en stödlinje.
Det engagemang som finns bland privatpersoner, företag och stiftelser är ovärderligt för att så många barn som möjligt ska få stöd i sin livssituation. Men det är samtidigt inte rimligt att Sveriges nationella stödlinje för barn i huvudsak ska finansieras av gåvor. Med ett förstärkt offentligt stöd ges förutsättningar för att vi tillsammans, långsiktigt, kan säkra barnets rätt till professionellt stöd varje dag, varje timme, året runt.
Vi tror och hoppas att Sveriges nya regering – när den är på plats – tar ansvar för att se till att fler barn, oavsett var de bor, får den hjälp de behöver. Då har vi kommit en bit på väg för att säkerställa att barn får det stöd som de har rätt till.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
För mer information
