Använd kommunens överskott och satsa på unga
Publicerat
Nästan alla kommuner redovisar ett stort ekonomiskt överskott – samtidigt som pandemins konsekvenser slagit hårt mot barn i utsatta situationer. Bris menar att resurserna bör användas för att mildra effekterna av krisen och skapa så goda förutsättningar som möjligt för barn på sikt.
Vissa typer av omvärldshändelser kan påverka en hel generation. Samhällskrisen vi fortfarande befinner oss i är en sådan. Pandemin drabbar primärt inte barn genom egen sjuklighet, däremot har barn påverkats av de samhällsförändringar som följt. Många har fått en förstärkt utsatthet i hemmet och försämrad psykisk hälsa och de som drabbats hårdast är barn som redan innan krisen befann sig i en utsatt situation eller led av psykisk ohälsa.
I Bris stödlinje har samtal från barn om ångest, nedstämdhet, familjekonflikter och våld eskalerat under året, vilket redovisas i Bris senaste årsrapport. Många samtal har handlat om nya utmaningar med skola på distans med stress över studierna och försämrat skolresultat, om ökande konflikter när man umgås tätt i hemmet under långa perioder, om vuxnas oro för familjens ekonomi. För barn som lever med våld har isoleringen gjort det svårare att undvika utsattheten i hemmet. Samtidigt har skyddsfaktorer som socialt umgänge med kompisar och viktiga vuxna utanför familjen kraftigt begränsats under året.
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson har lyft att barns fysiska och psykiska hälsa står högst upp på prioritetsordningen när pandemin klingar av, och att vi, om vi inte tar tag i detta, riskerar att förlora en hel generation.
Nu behöver samhället agera och rikta resurser för att mildra effekterna av krisen för barn och unga. Kommunernas arbete är centralt, eftersom det är här barn och unga lever sina liv.
Verksamhetsresultatet för kommunsektorn visar just nu ett stort överskott för första gången på tio år, i alla kommuner utom 16. Det beror på tillfälliga pandemirelaterade statliga tillskott och minskad efterfrågan på välfärdstjänster. Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, förväntas pandemins effekter på ekonomin bli långsiktig och behoven av välfärd kommer att öka med en procent per år under kommande tioårsperiod.
Sedan mars har Bris öppnat upp stödlinjen 11 61 11 dygnet runt så att barn alltid kan få professionellt stöd. Stödbehovet var redan stort, men pandemin har aktualiserat det än mer. Nu måste kommunerna ta sitt ansvar för att lindra konsekvenserna av pandemin och de förändringar som restriktionerna medfört för barn. Samtliga kommuner behöver se över sin budget och hur ekonomiska beslut påverkar barn.
Bris menar att kommuner bör prioritera att:
• Säkerställa barnets rättigheter när skolor ställer om. Skolans verksamhet måste bland annat garantera varje barns tillgång till en god undervisning, en närvarande elevhälsa, lunchmat och digital teknik.
• Möta upp ett ökat vård- och stödbehov som kan uppkomma bland barn och unga. Det behövs en stark elevhälsa och socialtjänst för att varje barn ska ha så goda förutsättningar som möjligt i livet, samt en ökad tillgång till nära samtalsstöd för barn för att hjälpa barn att hantera situationer som uppstår i vardagen.
• Stärka och skapa ett mer tillgängligt förebyggande föräldraskapsstöd ute i kommunerna, för att ge föräldrar goda förutsättningar att hantera oro och konflikter som uppstår inom familjen.
Kort sagt: rikta resurser för att mildra krisens konsekvenser för barn och unga!
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
För mer information
