Skola, vård och omsorg fokus i Bris årsrapport

Publicerat 2018-03-14

Bris nya årsrapport visar att barns livsvillkor behöver förändras för att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Det handlar om att utforma en skola som främjar psykisk hälsa, att skapa förutsättningar för en omsorg som sluter upp och ger tidiga insatser för barn där behoven är stora, och en vård som sätter in rätt insatser i rätt tid när barn mår dåligt.

"Jag skriver här eftersom ingen jävel fattar vad fan jag vill eller behöver, inte min psykolog, inte mina föräldrar eller soc och speciellt inte skolan. För tillfället klarar jag inte av skolan överhuvudtaget för jag har så jävla mycket annat i skallen som går före."

Under 2017 ökade antalet kontakter till Bris med 5 procent. Liksom föregående år var det vanligaste ämnet psykisk ohälsa, vilket 36 procent av Bris kurativa samtal med barn handlade om. Barns samtal med Bris, liksom den samlade forskningen, visar att den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga i Sverige från 1980- talet och fram till idag. Bris nya årsrapport fokuserar på tre viktiga reformområden – vård, skola och omsorg – där det är angeläget med insatser för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och ge rätt vård i rätt tid.

– Varje dag får vi på Bris ta del av barns och ungas berättelser om ångest som förlamar och skrämmer, om att vilja skada sig själv eller att inte längre orka leva. Barn berättar för Bris om stress och otrygghet i skolan, om föräldrar vars omsorgsförmåga brister eller om hur tids- och resursbrist inom socialtjänsten påverkar deras hälsa negativt. De berättar också om vårdköer och brist på information från hälso- och sjukvården. Allt detta är allvarligt och vi behöver organisera samhället så att barn får stöd i att hantera de påfrestningar som livsvillkoren för barn och unga i dag innebär, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

Rapporten utgår från aktuell forskning och barns samtal till Bris, och konstaterar bland annat att insatser måste till för att fler barn ska få förutsättningar att klara skolan, vilket förebygger psykisk ohälsa på lång sikt. En annan slutsats är att fler barn borde kunna fångas upp och få stöd tidigare, och att vården i dagsläget inte förmår möta upp och vara tillgänglig för barn som mår dåligt.

– Vi ser vårdkedjan behöver utvecklas så att den kan tillgodose behovet av vård och behandling för barn och unga med psykisk ohälsa. Det handlar om att bygga ut primärvården så att elevhälsan och vårdcentralerna i större utsträckning kan behandla lindrigare former av psykisk ohälsa, och att BUP har tillräckliga resurser för att ge vård vid allvarligare psykisk ohälsa, säger Magnus Jägerskog.

Bris årsrapport "Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan" släpps idag på Bris nätverksträff på Kulturhuset i Stockholm där utbildningsminister Gustav Fridolin medverkar.

– Idag går startskottet för Bris valarbete, och vi kommer att jobba hårt för att sätta ljuset på den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga för att göra det till en central valfråga, säger Magnus Jägerskog.

Rapportens övergripande slutsatser:

• Livsvillkoren för barn och unga i Sverige har blivit hårdare, med en ökad press och social tävlan inom flera områden. Utvecklingen påverkar måendet och bidrar till psykisk ohälsa.
  
  
• Sverige lever inte upp till sitt åtagande om att verka för varje barns bästa uppnåeliga hälsa. Skolgången inverkar negativt på barns mående, omsorgen klarar inte sitt uppdrag och vården lyckas inte möta vårdbehovet. Samhällsfunktioner brister även när det gäller barns rätt till information, delaktighet och att komma till tals i frågor som rör dem.
  
  
• Skolan brister i likvärdighet och har även tydliga brister när det gäller att leva upp till sitt uppdrag. Skolgången leder till en icke-befogad stress och press bland barn och unga. Det finns ett nära samband mellan skolresultat och barns mående. På systemnivå pekar mycket på att dagens betygssystem på gymnasiet inte främjar lärande, utan snarare bidrar till ett försämrat mående. Andelen som inte klarar gymnasiet med godkända betyg ökar vilket leder till utanförskap och psykisk ohälsa.
  
  
• Den sociala barn- och ungdomsvården klarar inte av att leva upp till sitt uppdrag. Omsorg ges inte i tillräcklig utsträckning, i tid, eller på ett adekvat sätt till barn och unga i utsatta situationer och med uppenbar risk för psykisk ohälsa, exempelvis barn placerade i samhällets vård eller barn till föräldrar i aktivt missbruk. Det finns vidare tydliga samverkansbrister och brist på systematisk uppföljning av insatser. Stödet till föräldrar och andra vårdnadsgivare behöver också stärkas samt utvecklas.
  
  
• Hälso- och sjukvården lyckas inte leva upp till sitt uppdrag. I stället för att barn får tillgång till vård så växer vårdköerna. Den tidiga vården förmår inte ge rätt stöd, och den specialiserade vården är otillgänglig.

För mer information