Bris om budgeten: Barns intresse är inget särintresse
Publicerat
Barnets rättigheter påverkas direkt eller indirekt av alla satsningar och besparingar i statsbudgeten. Bris vill se att regeringens barnrättspolitiska ambition genomsyrar hela budgeten.
Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare
I regeringens budgetproposition framhålls vikten av systematisk uppföljning av barnrättspolitiken som en avgörande del i att motverka regionala skillnader. Det är viktigt, eftersom barnen berättar för Bris hur de riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda beroende på var de bor. Bris hade dock önskat se en konkretisering av hur uppföljningen ska gå till, och hur barns röster kommer vägas in i det arbetet.
Regeringen har haft en barnrättspolitisk ambition sedan regeringsförklaringen 2014 där Stefan Löfven meddelade att barnkonventionen ska bli svensk lag. Bris välkomnar att den processen fortsätter och tycker att det är viktigt att det sker skyndsamt, men saknar konkreta budgetposter för detta.
Det är positivt att regeringen gör en särskild satsning på att skydda barn från våld, genom att exempelvis kartlägga omfattning av och attityder kring våld mot barn.
– Att få till en lag mot misshandel av barn i uppfostringssyfte var anledningen till att Bris grundades för 45 år sedan. Vi vet att lagen varit särskilt viktig för att förändra attityder, men vi vet också att barn fortfarande utsätts för våld hemma. Vi välkomnar därför en uppföljning av lagen och dess normskapande effekter, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
Det är också glädjande att se resurser tilldelas den sociala barn- och ungdomsvården, exempelvis genom satsningen på administratörer inom socialtjänsten, så länge tiden som frigörs för socialsekreteraren ägnas åt barnet. Enligt den senaste kartläggningen uppgår en barnhandläggares faktiska tid med barnet till endast 2 procent av arbetsdagen, det vill säga 10 minuter.
FN:s barnrättskommitté har gett Sverige rekommendationen att utforma statens budget utifrån ett barnrättsperspektiv genom att införa ett system och en analys för att kontrollera fördelningen och användningen av resurser för barn i hela budgeten.
– Alla barn har rätt att påverka beslut som påverkar dem – det inkluderar även budgetbeslut. Barn är den enda grupp samhällsmedborgare som saknar rösträtt. Det vilar därför ett tungt ansvar på våra högsta beslutsfattare att tillvarata barns röster på andra sätt, så som att särskilt lyssna och beakta barnets intresse i statsbudgeten, säger Magnus Jägerskog.
