Fokus psykisk ohälsa
Genom barnkonventionen har Sverige åtagit sig att tillgodose varje barns rätt till sitt liv, att få överleva och att få utvecklas. Varje barn har rätt till sin psykiska hälsa, och rätt till stöd, vård och behandling för att få denna rättighet tillgodosedd.
Se filmen med Bris kurator Catarina om barns psykiska ohälsa.
Sedan 1980-talet har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige. I flera år har psykisk ohälsa också varit det vanligaste området barn hör av sig till Bris om. Vi har därför bestämt oss för att bidra till att bryta trenden med den ökande ohälsan. Vi ska göra detta genom opinionsbildning, genom att sprida information till både barn och vuxna, politisk påverkan med mera.
Psykisk ohälsa är ett brett begrepp, det finns inte en entydig och självklar definition utan termen psykisk ohälsa kan användas både för mindre allvarliga, och i många fall övergående, besvär som nedstämdhet och oro, och för mer allvarliga symtom som klassas som en psykisk diagnos. Dessutom klassas ofta olika psykosomatiska symtom som psykisk ohälsa, det vill säga kroppsliga besvär som kan vara uttryck för att någon mår psykiskt dålig, till exempel magont, huvudvärk och annan värk.
Bris har valt att använda socialstyrelsens definition av psykisk ohälsa:
"Psykisk ohälsa omfattar tillstånd med olika grad av psykisk ohälsa, allt ifrån enstaka, mer eller mindre plågsamma besvär av oro eller nedstämdhet till psykiska sjukdomar som kräver slutenvård."
Det är en bred definition som täcker in de kontakter Bris har med barn om psykisk ohälsa. Vi tycker att det är viktigt med en bred definition då vi inte kan skilja ut vilka barn som hör av sig till oss och som har diagnoser (och i så fall vilka) och de som "uppger självrapporterade besvär".
Följ med oss och stöd oss i arbetet med att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan.
Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan
Bris rapport 2018:1
Denna rapport visar att barns livsvillkor behöver förändras för att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Det handlar om att utforma en skola som främjar psykisk hälsa, att skapa förutsättningar för en omsorg som sluter upp och ger tidiga insatser för barn där behoven är stora, och en vård som sätter in rätt insatser i rätt tid när barn mår dåligt.
I Bris årsrapport sammanställs forskning om barns psykiska ohälsa, barns egna beskrivningar av hur de mår och deras oro för vad som ska hända om de söker hjälp. Barn berättar om bristande information från vårdgivare, om brutna tystnadslöften och brist på inflytande över och delaktighet i sin egen vård. De berättar också om föräldrar som inte orkar stötta och om hur skolan inte förmår ge rätt stöd.
Rapportens övergripande slutsatser:
- Livsvillkoren för barn och unga i Sverige har blivit hårdare, med en ökad press och social tävlan inom flera områden. Utvecklingen påverkar måendet och bidrar till psykisk ohälsa.
- Sverige lever inte upp till sitt åtagande om att verka för varje barns bästa uppnåeliga hälsa. Skolgången inverkar negativt på barns mående, omsorgen klarar inte sitt uppdrag och vården lyckas inte möta vårdbehovet. Samhällsfunktioner brister även när det gäller barns rätt till information, delaktighet och att komma till tals i frågor som rör dem.
- Skolan brister i likvärdighet och har även tydliga brister när det gäller att leva upp till sitt uppdrag. Skolgången leder till en icke-befogad stress och press bland barn och unga. Det finns ett nära samband mellan skolresultat och barns mående. På systemnivå pekar mycket på att dagens betygssystem på gymnasiet inte främjar lärande, utan snarare bidrar till ett försämrat mående. Andelen som inte klarar gymnasiet med godkända betyg ökar vilket leder till utanförskap och psykisk ohälsa.
- Den sociala barn- och ungdomsvården klarar inte av att leva upp till sitt uppdrag. Omsorg ges inte i tillräcklig utsträckning, i tid, eller på ett adekvat sätt till barn och unga i utsatta situationer och med uppenbar risk för psykisk ohälsa, exempelvis barn placerade i samhällets vård eller barn till föräldrar i aktivt missbruk. Det finns vidare tydliga samverkansbrister och brist på systematisk uppföljning av insatser. Stödet till föräldrar och andra vårdnadsgivare behöver också stärkas samt utvecklas.
- Hälso- och sjukvården lyckas inte leva upp till sitt uppdrag. I stället för att barn får tillgång till vård så växer vårdköerna. Den tidiga vården förmår inte ge rätt stöd, och den specialiserade vården är otillgänglig.
Bris #psykbryt – ett upprop för att stoppa den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga.
Under Bris vecka i Almedalen 2017 överlämnades över 10 000 namnunderskrifter som vi fått in genom vår kampanj #psykbryt till vikarierande hälso- och sjukvårdsminister Annika Strandhäll. Över 10 000 personer har skrivit på för lika vård i alla landsting, större anslag till forskning om psykisk ohälsa, och att barns självmord ska utredas. Ministern försäkrade att regeringen tar frågan om den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga på största allvar.
