Bris: Minska psykisk ohälsa med en inkluderande skola
Publicerat
Alltför många barn och unga går idag igenom skolan utan att få fullständiga betyg. Över 10 procent lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, och omkring 30 procent lämnar gymnasiet utan examen. Det leder dels till svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, men är framför allt en hög riskfaktor för att drabbas av psykisk ohälsa.
"Det finns ett nära samband mellan skolresultat och barns mående, och studier visar att risken för självmord ökar bland dem som inte klarar skolan."
Psykisk ohälsa är det vanligaste ämnet när barn kontaktar Bris. Varje dag får vi ta del av berättelser om ångest som förlamar och skrämmer, om att vilja skada sig själv eller inte längre orka leva. Barns samtal till Bris visar, liksom den samlade forskningen, att den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga från 1980-talet och fram till idag. Ökningen gäller framförallt självrapporterade besvär, men även barn som söker vård inom den öppna psykiatriska vården, och förskrivningen av psykofarmaka till barn har ökat i Sverige.
Bris årsrapport "Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan" visar att barns livsvillkor behöver förändras för att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Det finns ett nära samband mellan skolresultat och barns mående, och studier visar att risken för självmord ökar bland dem som inte klarar skolan.
I barns kontakter med Bris om skolan vittnar många om betygsångest. Mycket talar för att elever som blir underkända tappar intresset för att studera eller tappar tron på sig själva – att betyg kan fungera kontraproduktivt. En svensk studie visar att prestationerna bland elever i årskurs 6 som har svårt att nå målen försämras om de får betyg. Inget tyder idag på att tidiga betyg skulle förbättra elevers skolresultat. Bris vill därför att regeringen avvaktar med att införa betyg i lägre åldrar tills det finns evidens som stödjer insatsen. Dessutom bör man avskaffa de skriftliga "betygsliknande omdömen" i lägre åldrar, som idag i praktiken fungerar som betyg.
Den stora ökningen av samtal om prestationsångest och stress märks i Bris samtal med barn i gymnasieåldern, det vill säga 16–18 år.. Det är tydligt att kursbetygen på gymnasiet bidrar till stressen, det vittnar även elevkårerna om. Regeringen vill nu se över möjligheten att införa ämnesbetyg på gymnasiet istället för dagens system med betyg efter varje kurs. För barn som mår dåligt skulle det innebära möjligheten att komma igen efter en tuff period och Bris ser positivt på detta.
Vi behöver en inkluderande skola som ger alla barn en god start i livet – inte en skola som stressar, pressar och slår ut barn. Därför föreslår Bris också att samtliga elever efter årskurs 9 ska få fortsätta på yrkesprogram på gymnasiet, oavsett om deras kurser blivit godkända eller inte. Det skulle innebära att fler barn fick fler chanser. I förlängningen kan det minska utanförskap.
Slutligen, i Nederländerna finns idag ett system där alla unga som saknar gymnasieexamen erbjuds en samlad individuell plan som syftar till att ge dem motsvarande kompetens fram till 27 års ålder. Bris önskar att Sverige ser över möjligheten att införa ett liknande system.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
För mer information
