Barns villkor måste ändras om barn ska må bra

Publicerat 2018-03-14

Debatt: Barn mår allt psykiskt sämre av stressen och otryggheten i skolan. Betygssystemen måste därför ses över, samtliga elever som slutar nian få fortsätta på gymnasiets yrkesprogram och elevhälsan kompetensutvecklas, skriver Magnus Jägerskog, Bris och Sven Bremberg, Karolinska Institutet.

Idag lämnar över 10 procent av alla barn grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Omkring 30 procent lämnar gymnasiet utan examen. Att inte klara skolan medför en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. I Bris nya rapport kräver vi bland annat att betygssystemen ses över, att samtliga elever som slutar nian får fortsätta på yrkesprogram på gymnasiet och att elevhälsan kompetensutvecklas.

Psykisk ohälsa är det vanligaste ämnet när barn kontaktar Bris. Barn berättar om ångest som förlamar och skrämmer, om att vilja skada sig själva eller inte längre orka leva. Barns samtal till Bris visar, liksom den samlade forskningen, att den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga från 1980-talet och fram till idag.

För att kunna uppnå en god psykisk hälsa krävs en balans mellan de påfrestningar en person utsätts för i livet, och personens möjlighet att hantera dessa påfrestningar. Bris nya årsrapport "Skola. Vård. Omsorg. Och den psykiska ohälsan" beskriver en förstärkt social tävlan, där barn upplever hög press på att prestera och lyckas på flera olika arenor i livet. Barns livsvillkor behöver förändras för att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Skolan, där barn tillbringar över 20 000 timmar under sin uppväxt, spelar en viktig roll.

Drygt hälften av Bris kontakter med barn om stress handlar om skolan. Många barn upplever att stressen är minst lika påfrestande som depression och ångest, och att den påverkar hela deras livssituation. Ofta handlar skolstress om resultat och betyg i skolan, eller går att koppla till skolans organisation.

Skolor behöver förbättra det systematiska kvalitetsarbetet som beskrivs i skollagen, genom regelbundna undersökningar av skolmiljön, där barn och unga ges möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Barn beskriver en hög ljudnivå, konflikter i klassrummet, och en arbetsmiljö som vuxna knappast skulle acceptera på en arbetsplats. Barn berättar också för Bris om hur viktigt det är att få trivas och känna sig trygg i skolan. Mobbning och kränkande behandling får mycket negativa följder både för skolprestationer och för den psykiska hälsan. Att skolmiljön kan upplevas som otrygg speglas också i att 30 procent i Skolverkets undersökning Attityder till skolan uppgav att de saknade arbetsro under minst hälften av alla sina lektioner.

Mycket tyder på att betygssystemet behöver ses över, och att det finns ett nära samband mellan skolresultat och barns mående. Studier visar att risken för självmord ökar bland de som inte klarar skolan. Många barn berättar om betygsångest. Mycket talar för att elever som blir underkända tappar intresset för att studera eller tappar tron på sig själva. En svensk studie visar att prestationerna bland elever i årskurs 6 som har svårt att nå målen försämras om de får betyg. Det är också tydligt att kursbetygen på gymnasiet leder till stress. För barn som mår dåligt skulle återinförandet av ämnesbetyg på gymnasiet kunna innebära möjligheten att komma igen efter en tuff period.

När stressen, pressen och kraven blir för påfrestande och svåra att hantera – eller när barnets psykiska ohälsa påverkar möjligheten att gå i skolan, kan hela situationen bli övermäktig. I Bris kontakter beskriver barn ofta att de kämpat med skola och mående under en lång tid, och att det har funnits tid för vuxna i barnets närhet att reagera, erbjuda hjälp och vidta åtgärder. Avslutningsvis kan vi därför inte nog betona hur viktigt det är att skolan tidigt fångar upp och sätter in insatser och stöd – både pedagogiskt stöd för de som riskerar att inte nå målen, och stöd för barn att hantera sitt mående och kunna må bättre.

I Bris nya rapport kräver vi bland annat:

• Att regeringen avvaktar med att införa betyg i lägre åldrar i skolan till dess forskning visat på entydiga positiva effekter.
  
  
• Avskaffa de skriftliga "betygsliknande omdömen" som idag i praktiken fungerar som betyg.
  
  
• Att samtliga elever som avslutat årskurs 9, oavsett om deras kurser blivit godkända eller ej, får fortsätta på yrkesprogram på gymnasiet.
  
  
• Att ämnesbetyg ersätter kursbetyg på gymnasiet.
  
  
• Att försök med obligatoriska undersökningar av elevernas upplevelse av arbetsmiljö genomförs i några kommuner, samt att resultatet av dessa undersökningar ligger till grund för ett utvecklingsarbete kring skolans arbetsmiljö, där även elever själva är delaktiga.
  
  
• Att elevhälsan kompetensutvecklas så att skolsköterskor och skolkuratorer kan hantera och ge stöd för lindrig psykisk ohälsa.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris

Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet