Samhället sviker barn med psykiska problem
Publicerat
DEBATT. Barn och unga vänder sig till Bris varje dag, året runt. I år har trycket varit högre än någonsin i Bris stödfunktioner. Det är tydligt i Bris samtal med barn att förändring behövs. Under nästa år vill jag se politisk handling för ett bättre samhälle för barn, skriver Magnus Jägerskog.
Här är våra krav för att 2018 ska bli ett bättre år för unga
Bris vill att:
- Den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga blir en central valfråga.
Psykisk ohälsa är det vanligaste ämnet när barn kontaktar Bris. En färsk rapport från Socialstyrelsen visar att den psykiska ohälsan bland barn 10-17 år har fördubblats på 10 år, liknande resultat syns i tidigare forskningssammanställningar. Bristande kompetens och långa vårdköer leder till att barn blir utan vård, eller att vård sätts in alltför sent.
Det är ett samhälleligt svek mot enskilda barn. Varje barn som mår dåligt har rätt till stöd här och nu. Att rusta upp vårdkedjan i hela landet för barn och unga, både inom första linjens vård, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin är en akut fråga.
Men reformer behövs på flera områden för ett samhälle som främjar barns psykiska hälsa. Barn vittnar om stark press och social tävlan i tonåren och Bris ser att skolsystemet förstärker detta. Det behövs också förstärkta förebyggande insatser för riskgrupper som löper hög risk för psykisk ohälsa. Insatserna behöver vara tidiga, varaktiga och utgå från helheten i det enskilda barnets situation.
- Riksdagen röstar ja till barnkonventionen som lag.
Många kommuner, landsting och andra aktörer har arbetat målmedvetet med sin verksamhet under året för att förbereda sig på att lagen kommer. Men vi har en lång resa kvar till en förändrad barnsyn i hela samhället, det vittnar inte minst vissa juridiska instansers inställning till barnkonventionen som lag om.
Bris kommer fortsätta att vara en blåslampa fram till dess att lagen är på plats. Utifrån barns dagliga vittnesmål om hur deras rättigheter kränks har vi inget val.
- #metoo leder till reell förändring för barn.
Runt 20 procent av samtalen till Bris handlar om skolan, ofta med fokus på otrygghet. Barn berättar om hur kränkningar, ensamhet och uteblivet vuxenstöd påverkar deras mående och deras förmåga att prestera i skolan.
Efter #metoo har Bris märkt en ökning av samtal som handlar om sexuella övergrepp och trakasserier. Det är ett uttryck för en ojämställd värld där mäns förtryck av kvinnor går som en röd tråd i alla samhällsskick och åldrar.
Nu krävs ledarskap från huvudmän och skolledare för en trygg skolmiljö för varje barn. Detsamma gäller vuxna som ansvarar för barns fritidsaktiviteter inom föreningslivet. Idrottsledares arbete för en trygg idrott måste stärkas. Det handlar om människors lika värde och om rätten till sin egen kropp.
- Klyftor mellan barn minskar.
Vi behöver ett Sverige som motverkar segregation och klyftor mellan barn. Samhället har ett ansvar att stödja barn som fötts in i livet med mindre gynnsamma förhållanden så att de kan få en acceptabel start i livet.
I dag ges inte tillräckligt stöd till särskilt utsatta grupper av barn, såsom barn placerade i samhällets vård eller barn till föräldrar med sämre socioekonomiska förutsättningar, med allvarlig psykisk ohälsa eller i aktivt missbruk.
- Barn som flytt till Sverige får sina rättigheter tillgodosedda.
Barn med erfarenhet av flykt behöver stöd och vård för att bearbeta trauman och kunna hantera vardagen. Året har präglats av larmrapporter om allvarlig psykisk ohälsa, något som Bris också sett i vårt stöd till barn som flytt. Vi på Bris vill se en humanare asylprocess och att den tillfälliga asyllagstiftningen rivs upp så att barn åter får rätt att återförenas med sina familjer.