Publicerat
Donald Trump bär sig åt som ett barn! – Det skulle kunna sägas av en tv-reporter, en förälder vid köksbordet eller en lärare. För oss på Bris är det ännu ett exempel på en barnsyn som vuxna alltför ofta förmedlar.
Den här veckan fyller barnkonventionen 28 år. Bris brukar inte fira, utan istället prata om hur mycket som finns kvar att göra. Vi vill att barns rättsliga status höjs. Därför gläds vi åt att regeringen vill göra barnkonventionen till lag år 2020, för vi tror att det kommer ändra hur alla vuxna ser på och behandlar barn.
Din vilja står i skogen och växer, är ett talesätt som äldre generationers barn fick höra. Sverige är ett föregångsland, först i världen att förbjuda barnaga och ett av de första länder som skrev under barnkonventionen. Men hos många finns fortfarande en syn på barn som några som väntar in framtiden och får sätta sin vilja på undantag.
Alla barn har rätt att få säga sin mening, bli lyssnade på, och vara med och fatta beslut som rör dem. Det betyder inte att barn ska bestämma själva, men de har rätt att vara med och bestämma. Ett stort ansvar vilar på vuxna – barnkonventionen ger barn särskilda mänskliga rättigheter just för att barn är särskilt utsatta och beroende av vuxna vars ansvar är att ge dem skydd och stöd, och att jobba för barns rättigheter.
Vi på Bris menar att även om Sverige är ett bra land att vara barn i, med lagar som skyddar barn och barns rättigheter, och en regering som arbetar för att följa barnkonventionen, så spelar barnsynen som speglas i citaten ovan roll. Vi får dagligen exempel på det från barn som kontaktar oss.
Barn som mår psykiskt dåligt berättar för Bris att de inte får information om sin egen vård, vilken behandling som är aktuell, hur länge eller varför. Något som för vuxna skulle vara helt oacceptabelt. I vårdnadstvister vet vi att barnet som det handlar om ofta inte får komma till tals och berätta vad hen tycker. Barn som är utsatta och behöver samhällets stöd, får inte information och inflytande i kontakten med socialtjänsten. En tidsstudie av regeringens samordnare Cecilia Grefve visar att utredande socialsekreterare som arbetar med barn ägnar 2 procent av sin arbetstid åt att faktiskt prata med barnen.
Allt detta, hur vi tar hand om och bemöter de mest utsatta barnen i vårt samhälle, går tillbaka till vår barnsyn. Den här veckan hoppas jag att alla vuxna tar sig tid att fundera lite extra på: hur bemöter jag barn? Hur ger jag dem möjlighet att komma till tals och vara med och bestämma? Hur kan jag bli bättre? Vi behöver alla bidra till arbetet för ett bättre samhälle för barn.