Lagstifta för utsatta barn
Publicerat
Imorgon går remisstiden ut för utredningen om att göra barnkonventionen till lag. Det är 26 år sedan Sverige antog barnkonventionen och förband sig att följa den. Ändå vittnar Bris dagliga kontakter med barn om att Sverige som land inte lyckas garantera varje barn sina grundläggande mänskliga rättigheter.
Vi ställer oss bakom lagförslaget som innebär att barnkonventionen blir svensk lag. Ett problem är dock att alla tilläggsprotokoll är lämnade helt utanför utredningens direktiv och därmed även utanför förslaget. Barnrätt är inget statiskt kunskapsområde utan förändras i takt med tiden då vi upptäcker nya typer av utsatthet bland barn. Barnkonventionens tilläggsprotokoll är förtydliganden av de risker barn kan utsättas för i modern tid och bör därför ses som byggstenar i barnrättens utveckling.
Det första tilläggsprotokollet, som Sverige snabbt förband sig att följa när det kom år 2000, handlar om att skydda barnet mot risken att rekryteras som barnsoldat. Det är lätt att tänka att det tilläggsprotokollet handlar om barn som bor i andra länder än Sverige, men inget kunde vara mer fel.
De senaste åren har vi hört många larm om att barn från Sverige riskerar att rekryteras till väpnade konflikter utomlands. Det gäller både pojkar som rekryteras för att delta i den väpnade konflikten, och flickor som blir bortgifta till en tillvaro präglad av våld och sexuella övergrepp.
Att barn i Sverige riskerar att utsättas för indragning i väpnande konflikter är oerhört allvarligt. I barnkonventionens första tilläggsprotokoll står att staten bör vidta alla genomförbara åtgärder för att förhindra en sådan rekrytering. Det har vi inte lyckats leva upp till, istället råder det idag en stor otydlighet om vem som har det yttersta ansvaret när barn utsätts för rekrytering till krigsområden. Samhällsinstanser bollar ansvaret mellan sig medan barn hinner försvinna utomlands, och det är lika otydligt vem som har ansvar för att fånga upp barn som återvänder hem från en väpnad strid.
Barnen som utsätts för risken att rekryteras till väpnande konflikter är bara ett exempel på den stora utsatthet vissa grupper av barn lever med här i Sverige. Andra exempel är ekonomisk utsatthet, hedersproblematik, våld, sexuella övergrepp och människohandel. Med barnkonventionen som lag stärker vi rättssäkerheten för alla barn oavsett vilken risk barnet utsatts för.
Att i juridisk mening erkänna varje människa under 18 år som en rättighetsbärare är att effektivisera och rättssäkra varje lag, process och situation eller miljö där barnet befinner sig. I detta arbete är alla delar av barnkonventionen lika viktiga – barnets mänskliga rättigheter är odelbara.
Inget utsatt barn har tid att vänta på sina rättigheter. Att barnkonventionen som helhet inkorporeras i svensk lag kommer inte förändra livet för ett utsatt barn över en natt. Men Bris är övertygad om att det kommer snabba på utvecklingen så att vi inom en överskådlig framtid lever i ett samhälle där varje barn är garanterad sitt skydd, sin värdighet, sitt inflytande och varje övrig rättighet såsom de är beskrivna i barnkonventionen.
Vi ser fram emot propositionen från regeringen om att göra barnkonventionen till lag. En ny historisk barnkonventionslag bör skyndsamt träda i kraft och vi ser fram emot att även tilläggsprotokollen inkluderas på sikt. Medan vi väntar bör samhället redan nu anpassa sig till ett praktiskt rättighetsbaserat arbete för att bättre kunna skydda och stärka varje människa under 18 år.
