Bris: Psykisk ohälsa bland unga ökar – nu måste vi agera
Publicerat
”Anledningen till att jag skriver hit är för att jag har slut på alternativ. Att skära, bränna och slå mig själv funkar inte längre. Det hjälper inte längre, inte som förut. BUP vill inte ha mig, min kurator kan inte hjälpa mig, min pappa har tröttnat på mig och min mamma oroar sig för mycket ändå”.
Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare
Det här är ett exempel på vad barn berättar för Bris om hur de mår. Det finns många fler exempel. Varje barns historia är unik och alla barn har rätt att göra just sin röst hörd. Men vad alla barn som hör av sig till Bris har gemensamt är att det inte finns någon vuxen som lyssnar.
Under förra året var psykisk ohälsa och dåligt mående det vanligaste samtalsämnet i vår stödverksamhet, mer än var femte kontakt handlade om just detta. Samtalen innefattade allt ifrån tillfällig nedstämdhet och oro till depression, självskadebeteende och barn som funderade på att avsluta sitt liv.
Den senaste folkhälsorapporten (2016) från Folkhälsomyndigheten konstaterar att den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland barn i Sverige. Även Socialstyrelsen har visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under 1990- och 2000-talen. Allt fler rapporterar om psykiska besvär såsom oro eller ängslan, behandling genom psykiatrisk öppen- och slutenvård och förskrivning av psykofarmaka. Det är framför allt depressioner och ångestsjukdomar bland barn som ökar.
På Bris är vi inte förvånade, det stämmer väl med den bild vi har fått genom våra samtal med barn. Det finns inte en enskild orsak till varför barn mår allt sämre, men i våra kontakter kan vi se att det delvis beror på att många barn upplever en stress över att lyckas i skolan, i det sociala och med att få jobb i framtiden.
Många av de barn som hör av sig till oss säger att de har svårt att koppla bort kraven. Ett samtal om barnets psykiska ohälsa är inte enbart ett samtal om tillförlitlig statistik, forskning, satsningar eller nedskärningar. Det är också ett samtal om barnets mänskliga rätt till värdighet. Varje barns historia är unik. Men barns rätt till psykisk hälsa är identisk.
Den yttersta konsekvensen av barnets psykiska lidande är självmord. För drygt ett år sedan deltog Bris i Genève då FN:s barnrättskommitté granskade hur Sverige levde upp till barnkonventionen. Kommittén var särskilt oroad för antalet självmord bland barn i Sverige.
Sverige uppmanades därför att identifiera och komma till rätta med grundorsakerna till självmord bland barn. En bra början vore att utreda alla självmord, det är så vi kan lära oss hur vi kan förebygga, se signaler och sätta in rätt åtgärder innan det är försent.
Bris kommer fortsätta att dagligen stödja barn som inte har någon annan att vända sig till. Bris kommer också fortsätta stödja särskilt utsatta barn i gruppstöd genom våra unika stödhelger. Detta är ett gruppinriktat stöd till barn som förlorat en förälder i suicid, och därigenom själva löper större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa.
Men det yttersta ansvaret för varje barns rätt till psykisk hälsa bärs av samhället. Därför vill Bris också se:
- Att alla barn har samma tillgång till vård oavsett var hen bor i landet. BUP och annan specialistvård ska ha möjlighet att leva upp till vårdgarantins trettio dagar. Kompetens behöver stärkas kring bemötande och behandling av traumatiserade barn.
- Förstärkta tidiga insatser mot psykisk ohälsa och säkerställd kvaliteten. Att den första linjens vård är utbyggd både med kunskap och resurser, så att unga kan få snabbt stöd inom primärvården och elevhälsan.
- En haverikommission efter varje självmord begått av ett barn.
- Ökade forskningsanslag i ämnen som rör barns psykiska hälsa.
