Bris arbete för barn som flytt

Att uppleva krig och flykt är en påfrestning för hela familjen och behovet av psykosocialt stöd är stort. För barn som flytt kan det få konsekvenser långt efteråt i form av svårigheter i skolan, i relationer till föräldrar och vänner samt genom psykisk ohälsa.

Stöd till barn och vuxna med erfarenhet av flykt

Bris fokuserar på att stärka psykisk hälsa hos barn med erfarenhet av flykt. På våra mottagningar i Malmö, Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå erbjuds individuellt stöd och stödgrupper, bland annat med metoden Teaching Recovery Techniques (TRT) för att hantera traumasymptom.

Socialt stöd och engagerade vuxna är avgörande skyddsfaktorer för barn i utsatthet. Genom att stötta vuxna i barnets närhet, stöttar vi även barnet. Bris erbjuder gruppstöd för föräldrar och enskilt stöd via våra stödlinjer på ukrainska, arabiska, engelska och svenska.

Bris stöd till barn som flytt

BRISMOTTAGNINGAR

Läs mer

För barn som vill träffa en kurator.

 

Våra Brismottagningar finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Linköping.

GRUPPSTÖD

Läs mer

TRT-gruppstöd för barn som varit med om krig och flykt.

 

Stödgrupp för barn 8-18 år som har symptom på trauma kopplat till krig, katastrof och flykt. 

STÖDLINJER

Läs mer

Bris stödlinjer för barn på svenska, engelska, arabiska och ukrainska.

Bris stödlinjer för vuxna

ARABISKA

Läs mer

Bris stödlinje på arabiska vänder sig till vuxna. Linjen bemannas av Briskuratorer, det kostar som ett vanligt samtal och man är anonym.

 

Stödlinje på arabiska: 077 448 09 00 

UKRAINSKA

Läs mer

Bris stödlinje på ukrainska vänder sig till både barn och vuxna. Linjen bemannas av Briskuratorer, det kostar som ett vanligt samtal och man är anonym.

 

Stödlinje på ukrainska: 020 48 48 48

SVENSKA

Läs mer

Bris stödlinje på svenska vänder sig till vuxna med frågor som rör ett barn. Linjen bemannas av Briskuratorer, det kostar som ett vanligt samtal och man är anonym.

 

Stödlinje på svenska: 077 150 50 50

FÖR

IDROTTLEDARE

Läs mer

På Bris stödlinje för idrottsledare kan vi ge råd och vägledning till dig som känner oro för ett barn i din förening. Linjen bemannas av Briskuratorer, det kostar som ett vanligt samtal och man är anonym.

 

Stödlinje för idrottsledare: 077 440 00 42

Bris utbildningar på ämnet

FÖRÄLDRASKAP I SVERIGE

Läs mer

Föräldraskap i Sverige är ett samhällsorienterande grupprogram för nyanlända och utrikesfödda föräldrar med barn 0–18 år. Programmet har tagits fram av Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län och sprids i samarbete med Bris.

TRT - TEACHING RECOVERY TECHNIQUES

Läs mer

TRT är en gruppintervention som utvecklats av Children and War Foundation, och syftar till att lära barn och unga att hantera symptom på post-traumatisk stress. TRT bidrar till att barn och unga får strategier att förhålla sig till det som varit, hantera vardagen och må bättre här och nu.

ATT MÖTA BARN OCH UNGA SOM FLYTT

Läs mer

Hur kan svåra händelser kopplat till krig och flykt påverka barn och ungas psykiska hälsa och hur kan vuxna vara ett stöd?

Beroende på tidigare kunskap och behov anpassar vi föreläsningen som kan ges under en timme upp till en halvdag.

Råd till dig som möter barn som flytt
Möt barnet där barnet befinner sig
Våga fråga
Informera
Du är viktig!

Bris rapport Att leva en dag i taget - mottagandets betydelse för barn som flytt

Rapporten belyser tre teman: 

  • Barn i migration och hur de senaste årens förändringar i migrationslagstiftningen har påverkat barns möjlighet att få sina rättigheter sillgodosedda.

  • Mottagandets betydelse för barn som flytt - riskfaktorer och skyddsfaktorer.

  • Sveriges åtanganden för barn som flytt och den internationella kritik som riktas mot Sverige som mottagarland.

Sverige måste ta sitt ansvar

Många barn kommer till Sverige genom flykt och deras upplevelser skiljer sig åt, därför ser också behoven olika ut. För Bris berättar barn och föräldrar om brister och utmaningar i mottagandet. Många tvingas flytta runt, har dålig ekonomi och lever i stor osäkerhet rörande frågan om de ska få stanna i Sverige eller inte.

Jag hoppas att den här rapporten ska inspirera till ett Sverige där alla barn, oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte, får tillgång till sina rättigheter.

Magnus Jägerskog 
Generalsekreterare

 

Rapportens syfte

  • Kartlägga och analysera hur mottagandet fungerar och om det lever upp till barnets rättigheter.

  • Lyfta barns och familjers upplevelser av Sverige som mottagarland och Bris erfarenheter av att möta och ge dem stöd.

  • Rapporten mynnar ut i ett antal rekommendationer för hur Sverige som mottagarland kan arbeta för att tillgodose varje barns rätt.

  • Rapporten bygger på aktuell forskning, rapporter från organistationer och myndigheter, Bris erfarenheter från möten med barn och familjer som flytt, samt intervjuer med barn som flytt till Sverige. 
Rapportens olika delar
1. Migrationsrätt i förändring
2. Mottagandets betydelse för barn som flytt
3. Sveriges åtaganden för barn som flytt
4. Rekommendationer
För att se på videon behöver du acceptera youtube-kakor
Alla barn förtjänar ett hem Att uppleva krig och flykt är en påfrestning för hela familjen och behovet av psykosocialt stöd är stort. För barn som flytt kan det få konsekvenser långt efteråt i form av svårigheter i skolan, i relationer till föräldrar och vänner samt genom psykisk ohälsa.


Dessa upplevelser beskrivs i den här animerade filmen som är framtagen av animationsstudion Hannes&Johannes och Bris.

Bassma, 13 år, berättar

Jag kom till Sverige med min familj från Syrien 2018, på grund av kriget. Då var jag åtta år. Allt viktigt saknades: elektricitet, mat och trygghet. Jag har familj och släkt kvar i Syrien och det som var bra där var att vi hade varandra. Men det var också svårt att leva i Syrien. Min mamma ville att jag och mina syskon skulle få en bättre framtid och bestämde att vi skulle flytta till Sverige.

Vi kom som anhöriginvandrare eftersom min syster flydde till Sverige med en släkting två år tidigare. Först bodde vi i ett flyktingläger i Saudiarabien i ett halvår i väntan på att få komma hit. Tiden i lägret var svår. Det var väldigt varmt, vi bodde trångt och kunde inte gå i skolan.

När vi till slut kom till Malmö var jag sju år. Jag blev förvånad över kylan. Det var svårt att inte kunna språket och jag skämdes över att inte kunna prata med någon...

Se vår konferens "Att leva en dag i taget - mottagandets betydelse för barn som flytt".
För att se på videon behöver du acceptera youtube-kakor

Olga, 16 år, berättar

Jag gick i nian i Ukraina när kriget kom. Jag bodde då med min mamma, hennes man och min lillebror. Livet var bra, jag hade lärt mig att göra naglar och planerade att plugga medicin. Men så bombades vår stad och vi var tvungna att fly. Jag, min mamma och lillebror tog oss till Sverige via Polen, till mammas kusin.

I början förstod jag inte att vi var i Sverige, för alla vi mötte pratade ukrainska eller ryska. De första två månaderna kändes det lite som om vi var på semester. Allt var nytt och vi planerade att snart åka hem igen.

Den första tiden, mars till juni, bodde vi på ett boende tillsammans med andra ukrainska famil­jer. Först var vi bara tre familjer och vi hade det väldigt mysigt. Lite senare blev vi 37 familjer, vil­ket gjorde att det blev svårare att hålla ordning och det blev lite tjafs ibland...

Bris vill se

  • En utlänningslag som stärker barnets rättigheter.

  • Att barnkonsekvensanalyser görs på framtida förslag och förändringar som påverkar barn som flytt.

  • Att dagersättningen (LMA) höjs till en nivå som säkerställer barns rätt till en skälig levnadsstandard är avgörande.

  • Riktade insatser för stärkt tillgång till snabbt psykosocialt stöd för barn som flytt.

  • Att ett målgruppsanpassat föräldraskapsstöd ges till alla nyanlända föräldrar som en del av mottagandet.

  • En trygg förskola och skola för alla barn oavsett om barnet har uppehållstillstånd eller inte.

Ali, 23 år, berättar

Jag kommer från Afghanistan men är född och uppvuxen i Iran tillsam­mans med min mamma, pappa och fem syskon. Livet var svårt för oss afghaner i Iran, vi hade begränsningar och fick utstå rasism, trakasserier och våld.

Jag gick i skolan till sjätte klass och arbetade därefter som skräddare för att hjälpa till med för­sörjningen. Min storebror tvingades gå med i armén efter hot om att hela familjen annars skul­le deporteras till Afghanistan. Han offrade sig för oss andra utan att vi visste om det och dog tyvärr i kriget. Militären hade även fått koll på mig och när min pappa fick veta det valde han att skicka mig ut ur landet i hopp om ett bättre och säkrare liv. Då var jag 14 år.

Efter ett års flykt kom jag till Sverige. Jag hade till en början svårt att lita på människor. Under flykten fanns bedragare, rånare, kidnappare. Jag sov dåligt och hade vapen med mig för att ingen skulle kidnappa mig. Men när jag kom fram fick jag en bra känsla inför det här landet och tyckte om hur man tog hand om människor här. Jag upp­levde att människor var snälla och hjälpsamma...

Arbetet har möjliggjorts med stöd från Kavlifonden och Egmont fonden.

Illustrationer: Elin Svensson/Agent Molly&Co.

×