Både barn och vuxna kan må dåligt i perioder. Det är inte konstigt utan en del av livet. Men när det handlar om en vuxen i ens närhet eller en vuxen som en bor med kan det kännas jobbigt. Kanske mår den vuxne dåligt för att hen jobbar för mycket och inte orkar något annat? Kanske är hen ofta arg eller ledsen och svarar inte när en försöker prata? 

De vuxna i en familj ska finnas till för, och ta hand om, barnen. Men när de vuxna inte mår bra klarar de inte alltid av det, vilket kan väcka många tankar och känslor. Som barn kan en bli orolig, rädd, arg och ledsen. Att vara med någon som mår dåligt kan också upplevas som läskigt och otryggt och väcka känslor av osäkerhet, skuld och ensamhet.  

Du har samma rättigheter som andra barn att må bra och känna dig trygg - oavsett varför den vuxne mår dåligt. Det är den vuxnes ansvar att du är trygg och mår bra. Och om hen mår dåligt behöver hen prata med andra vuxna för att få hjälp, både för egen del och för dig.  

Många barn som hör av sig till Bris berättar att de känner skam och skuld eftersom de vuxna de bor med inte klarar av sånt som andra vuxna gör. Känner du igen dig? Påminn dig själv om att du inte har valt de vuxna du bor med. Du har därför inte kunnat välja eller påverka att det har blivit så här. Det är inte ditt fel, det är situationen som behöver förändras! 

• får städa, laga mat eller ta hand om syskon för att de vuxna inte gör det. 
• inte har någon som frågar dig hur det går i skolan eller om du behöver hjälp med något. 
• ofta är med om bråk hemma och kanske känner dig rädd. 
• oroar dig för att den vuxna ska bete sig konstigt, skada sig själv eller andra eller göra bort sig. 
• inte tar hem kompisar för att de inte ska få veta hur du har det hemma. 
• känner dig ensam, ledsen eller arg när du tänker på din situation hemma. 

När de vuxna en bor med inte mår bra kan det kännas som att en själv inte får, kan eller vill störa och prata om sitt eget mående. Kanske är en orolig för att den vuxne kommer att må ännu sämre om en berättar att något inte känns bra. Kanske litar en inte på att den vuxne kommer att förstå eller hjälpa. 

Ibland kan frågor som ”Vad är det värsta som skulle kunna hända?” och ”Vad är det bästa som skulle kunna hända?” peppa en att försöka prata med den vuxne ändå. Det bästa som kan hända är att den vuxne inser att hen måste ta itu med sina problem för att kunna vara ett stöd för sina barn. Det värsta som kan hända är att det inte hjälper att försöka prata. Men då har en i alla fall prövat. Och då kan det kännas lättare att ta steget att prata med andra vuxna för att bli lyssnad på och få stöd.

Kanske vill du och den vuxne ha stöd och hjälp med att prata om vad som behöver förändras för att du ska må bra? Då kan ni kontakta en av våra Brismottagningar.

Om den vuxne mår psykiskt dåligt eller dricker för mycket har Bris stödgrupper för dig mellan 15 och 18 år. De kallas Grubbel och du kan läsa mer här.