Nervositet, stress, oro och ångest är egentligen bara olika ord för att beskriva samma typ av känsla och automatiska reaktion i kroppen. Ordet ångest används ofta för att beskriva något särskilt starkt och obehagligt. Känslan och reaktionen handlar om att kroppen förbereder sig för en utmaning.

Känslorna kan komma inför ett prov, ett viktigt möte, en match eller innan vi ska umgås med eller prata inför andra. Kroppen kan börja svettas, bli darrig, spänd, kall eller varm. Vi kan till och med känna yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet eller som att vi inte får luft. Att påminna sig om att de här obehagliga reaktionerna är mänskliga, ofarliga och faktiskt uppstår för att få oss att fokusera, kan hjälpa oss att bli mindre rädda när det händer. 

När oro och ångest inte går över

Ofta försvinner den jobbiga känslan i kroppen när vi har klarat av det vi oroat oss för, men ibland finns den kvar och går inte över. Det är en del av livet att känna oro och ångest men för några av oss kan känslorna ibland bli för starka och svåra att klara av själv. När känslorna påverkar ens vardag så att en inte kan göra det en vill eller måste, behövs en förändring. 

Det kan vara när känslorna är så starka att en inte kommer upp ur sängen eller iväg till skolan. Eller när en inte längre klarar av att umgås med sina vänner eller göra saker som en brukar må bra av. Tydliga varningstecken är också när en skadar eller bedövar sig på olika sätt för att hantera det jobbiga. 

Känner du igen dig? Kom ihåg att du har rätt att må bra och rätt att få hjälp. Ett första steg mot att må bättre är att påminna sig om att känslorna går att minska. Här nedan hittar du våra tips. 

Vad vi gör och tänker påverkar vad vi känner. Det går därför att hjälpa kroppen att förstå att situationen inte är farlig. Det leder till att obehagliga känslor som oro eller ångest minskar. Kom ihåg att vara envis och prova flera gånger för att få resultat.  

Hjälp kroppen att slappna av med en kort avslappningsövning. Här finns tips på övningar från Bris.

Prata lugnande med dig själv genom att långsamt upprepa en eller flera av dessa meningar för dig själv: 

• Kroppen får tillräckligt med luft. Jag kan andas och kommer inte att dö. 
• Ångest är jobbigt, men inte farligt. 
• Jag är okej som jag är. Det är okej att känna som jag gör. Det är inget fel på mig.
• Oro/ångest är en automatisk biologisk reaktion som alla människor kan känna.   

Många barn hör av sig till Bris för att de känner oro och rädsla för krig och annat som händer i världen. Att oroa sig för att något ska hända en själv eller påverka en själv är vanligt. Att bli orolig eller rädd när en hör eller ser allvarliga saker på tv och sociala medier är inte konstigt. Det är kroppens egna sätt att reagera på att något inte känns tryggt. Oro kan kännas på många olika sätt och är olika för alla. Men det finns sätt att hantera de jobbiga känslorna. 

Tänk på att: 

Det är vanligt att det sprids massa lögner och rykten när det är konflikt mellan olika länder, även på sociala medier. Försök att vara källkritisk och tänk på att mycket kan vara falskt. 

Om du känner dig orolig, rädd eller har frågor: 

• Prata med en bra vuxen, berätta hur du känner och vad tänker. Du kan till exempel ringa, sms:a, chatta eller mejla med en kurator på Bris. 
• Prata med kompisar och andra i din närhet. Kanske är ni flera som känner ungefär samma sak? 
• Be en vuxen att förklara, så du får svar på dina frågor! 
• Försök att låta bli att se eller lyssna på sånt som gör dig mer rädd. 
• Försök göra och tänka på vanliga saker, sånt som du mår bra och känner dig lugn och trygg av. 
• Tänk på att det är många som jobbar och samarbetar för att lösa situationen på ett tryggt och bra sätt. 

Många hör av sig till Bris om klimatångest. Det är ofta kopplat till känslan av att vuxna inte gör något. Vi vet hur mycket vi människor påverkar klimatet, ändå känns det som att de förändringar vi behöver göra går så långsamt.  Det är inte konstigt att må dåligt över att inget händer när en oroar sig för framtiden. Men det finns sätt att hantera de jobbiga känslorna och det går att hitta vägar för att hjälpa till att förändra.  

Genom att skaffa oss kunskap och genom att göra något själva, får vi mer kontroll över vår situation. När vi vet mer och gör något brukar vi också må bättre. Här är våra tips på vad du kan göra: 

• Prata med kompisar och andra i din närhet. Kanske är ni flera som tycker ungefär samma sak? Tillsammans är det lättare att göra sin röst hörd.  
• Ta reda på vem eller vilka som bestämmer i den fråga som du vill påverka. Det kan till exempel vara rektorn på din skola, en politiker eller någon annan beslutsfattare. Skicka ett mejl och berätta om dina åsikter och tankar.  
• Om du vill få mer information eller fler argument i frågan, ta kontakt med någon vuxen som har mycket kunskap på området. 
• Bjud in en person som har mycket att säga till om i frågan, till klassen eller föreningen. 

För vissa av oss är nervositet, stress, oro och ångest kopplat till något som är fel. Något som behöver förändras som till exempel en otrygg familjesituation eller mobbning i skolan. Då behövs alltid hjälp från trygga och bra vuxna. Fundera över vem du skulle kunna prata med i din närhet. Klicka på länken nedan om du vill ha tips på hur du kan göra för att berätta.

Film om panikångest