Ungefär hälften av jordens befolkning har mens. Trots det ses mens ofta som något pinsamt och privat. Kanske är det därför det pratas så lite om mens? 

Mens påverkar oss på olika sätt – en del får ont, en del märker att humöret förändras och det kan kännas komplicerat med till exempel närhet, bad och gympa. Att få mens är också ett tecken på att en nu kan bli gravid. Och även om en inte har mens själv kan en påverkas indirekt, till exempel av att någon i familjen, kompisar eller ens flickvän har mens.  

För en del personer är mensen efterlängtad. En kanske känner sig kroppsligt och mentalt redo. Att få mens kan kännas som ett kvitto på att en blir äldre och att kroppen funkar som den ska. För andra kan första mensen vara förknippad med oro eller till och med obehag. 

• Tidig eller sen mens: Om en får mens tidigt, före sina klasskamrater, kan det kännas som en sticker ut. Andras nyfikenhet kan kännas obekväm. På samma sätt kan en bli stressad om alla andra fått mens och en själv fortfarande väntar. När den första mensen kommer är olika för alla. Därför behöver en inte oroa sig om den är tidig eller sen. Om mensen inte kommit när en fyllt 16 kan det vara bra att kolla upp det hos skolsköterskan, då kan kroppen behöva hjälp att få igång menstruationen. 
• När mensen är oönskad: Mens är förknippat med utveckling och om en inte känner sig som det kön en fötts i, kan mensen kännas extra jobbig. Kanske väcker den nya känslor och tankar som du behöver prata med någon om?  
• När mensen påverkar vår psykiska och fysiska hälsa: Hur vi påverkas av mens är olika. Vissa av oss kan drabbas av magont, huvudvärk, känslighet, nedstämdhet och irritation under några dagar i månaden. Det är bra att förstå hur en själv påverkas av mensen. Ett bra tips är att anteckna hur en mår under dagarna kring mensen På så sätt kan en få syn på mönster och be om hjälp om det behövs.  
• När mensen är opraktisk: Många nya orosmoment kan komma tillsammans med mensen. Till exempel kan en känna oro för att blöda igenom eller att inte veta var en ska förvara eller slänga mensskydd. Situationer där en brukar ta av sig kläderna, som vid sex, bad eller gympa kan skapa osäkerhet. Genom att försöka se mensen som en naturlig del av människokroppen blir det lättare att vara öppen kring sin mens. Och när en kan prata om den är det också lättare att komma på egna eller få tips som hjälper en i kluriga situationer.  

En del tycker det är svårt att berätta för de vuxna en bor med att en fått mens, men det är ändå bra att berätta så en får den hjälp en behöver. Alla vet att du kommer få mens så egentligen är det bara att säga det!
 

• Tänk på att mens har funnits i alla tider. Det som är nytt för dig är en självklarhet för vuxna. Ingen kommer tycka att du är konstig för att din kropp har fått mens.
• Tänk på att det är bra att få hjälp med mensskydd och om du har ont.  
• Säg som det är. Skriv, sms:a eller säg det snabbt. Fyra ord räcker: ”Jag har fått mens”. 
• Säg ifrån om du inte vill prata mer om det. Du bestämmer själv.  
• Om du inte har någon att prata med hemma kan skolsköterskan hjälpa till.  

Med tiden hittar många rutiner och knep som gör att det funkar med mensen. Värktabletter, värme och att tillåta sig att inte vara på topp under mensen kan räcka en lång väg. Men för vissa är mens förknippat med att må riktigt dåligt fysiskt och/eller psykiskt och då finns bra professionell hjälp att få antingen via ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.