<p>Ja, det är ett av de mest vanliga ämnena i Bris Vuxentelefon. Många föräldrar har funderingar kring hur de ska tänka och agera i en vårdnadstvist – vilken hjälp det finns att få och hur det påverkar barnen.</p>
<p>Barn vill att föräldrarna alltid pratar direkt <i>med varandra</i>, oavsett hur osams de är. Barn ska aldrig behöva vara budbärare. De har rätt till båda sina föräldrar och har ingen skyldighet att tvingas välja sida i konflikten. Det är viktigt att visa barn att vuxna kan sätta sina känslor åt sidan och prata om frågor kring barnen utan att börja bråka eller höja rösten. Barn behöver känna sig trygga med att vuxna kommer att ta hand om dem även vid en separation.</p>
<p>Att bryta upp är ofta jobbigt för alla inblandade. Känslor som besvikelse, chock, ilska och sorg kan för många kännas övermäktiga. Ofta finns konflikter mellan föräldrarna som handlar om ens egna sårade känslor, inte om vårdnad kring barnet. Det är viktigt att skilja på under hela vårdnadstvisten. Föräldrarna ska gå från en avslutad kärleksrelation till en föräldrarelation. Försök fokusera på det!</p> <p>Är ni oense om det mesta vinner ni mycket på att förbereda er inför era samtal med varandra. Det kan hjälpa att göra en dagordning i punktform, där ni skriver ner allt ni behöver prata om. Fokusera bara på dessa punkter och gå inte in i något annat. Börjar diskussionen att spåra ur, avbryt och kom överens om att fortsätta samtalet vid en senare tidpunkt.</p>
<p>Man kan vända sig till familjerätten, den finns i alla kommuner. Där kan du få stöd kring allt som gäller samarbeten kring barn vid vårdnadstvist. Kontaktuppgifter finns på kommunens hemsida.</p>
<p>Checka av med barnet regelbundet. Ta initiativ till att prata om vad barnet funderar över. Svara på frågor så gott du kan – samma frågor kan komma flera gånger, ta dem på lika stort allvar varje gång.</p> <p>Tillåt barnet att känna alla sorters känslor och reagera som hen vill på det som sker. Berätta om vad ni vuxna planerar, till exempel en eventuell flytt, hur det blir med kompisar och hur barnet ska kunna hålla kontakt med mor- och farföräldrar.</p> <p>Vissa frågor som kommer kanske du inte har svar på. Var då ärlig och säg att ni håller på att fundera kring det och att barnet ska få veta så snart ni har fattat ett beslut.</p>
<p>Generellt sätt mår barn inte bra av att föräldrarna tvistar om vårdnaden. Det är vanligt att barn får till exempel magont eller huvudvärk, oro som går ut över skolarbetet eller mardrömmar med mera.</p> <p>Många barn som kontaktar Bris tar själva på sig skulden för situationen. De tänker att om de inte funnits så hade de vuxna inte haft några problem. Barn i samma familj kan också reagera olika. Ett syskon kan ta på sig extra mycket ansvar för en förälders mående om det andra syskonet inte känner ansvar för alls. Var vaksam på att barn kan släta över sina egna behov och känslor för att göra en förälder mindre ledsen. Många upplever det som att de måste välja sida. Och att de inte tillåts säga att de älskar båda sina föräldrar. Barnen hamnar då i en existentiell konflikt där de tar ansvar för föräldrarnas mående. En del barn blir arga på den ena, eller på båda sina föräldrar, när föräldrarna inte kommer överens. På sikt kan det leda till en bristande tillit föräldrarna och vissa fall till hela vuxenvärlden.</p>
<p>Ovissheten. Att inte riktigt veta hur allt kommer att bli efter vårdnadstvisten leder till oro. Kommer barnet behöva flytta, byta skola och förlora sina kompisar? Många barn oroas också över att någon av föräldrarna ska försvinna för gott, att barnet blir bortvalt. Det skulle kanske även innebära att släktingar och andra personer på den förälderns sida går förlorade. Kort sagt, barnet oroas över att allt som ger trygghet och stabilitet ska försvinna.</p>
<p>Det är olika från barn till barn. Det beror också på vad man har för relation till varandra i familjen.</p> <p>Många gånger känner sig barn ganska ensamma i en vårdnadstvist. De upplever att föräldrarna är så upptagna av sina egna känslor och av vad den andra föräldern gör och säger, att de inte har plats att reflektera kring hur det blir för barnet. Många barn hanterar situationen genom att stänga in sina känslor. Varför prata om hur man mår när det ändå inte finns någon som lyssnar?</p> <p>Många vill inte heller prata med sina föräldrar av rädsla att göra dem ledsna och besvikna. De känner att de måste ta ansvar för de vuxnas känslor, vilket de absolut inte ska behöva. Det är ett ansvar som vuxna alltid måste ta själva.</p>
<p>Det kan se väldigt olika ut. Ofta hänger det ihop med hur föräldrarna ser på, och tar emot stödet. Barn känner att stödet från samhället fungerar när de upplever att de professionella och föräldrarna tar deras tankar och känslor på allvar, lyssnar på dem och involverar dem i processen.</p> <p>Barn vill att situationen hemma ska förändras och den förändringen kan bara föräldrarna göra. Därför är det viktigt att föräldrarna visar att de tar stödet på allvar och att de tillsammans jobbar för att det ska bli så bra som möjligt för barnet.</p>
<p>I vårdnadstvister blir barn ganska ofta bortglömda. När Bris pratar med barn säger många att de önskar att andra vuxna frågar hur barnet mår i situationen.</p> <p>Vissa kan även uttrycka en önskan om att andra vuxna ska prata med föräldrarna om att de ska sluta bråka. De vill känna sig trygga och ha en bra relation med båda sina föräldrar, som är de viktigaste personerna i ett barns liv.</p> <p>Sedan är det viktigt att vuxna i närheten <i>aldrig</i> tar parti mot, eller talar illa om, någon av föräldrarna. Det är riktigt skadligt för ett barn att höra. Där har<i> alla</i> vuxna ett stort ansvar.</p>
×

Lämna chatt