”Min dotter är rädd för mig ”

Tonårsfrågan är ett samarbete mellan Bris och magasinet Tara. Här besvarar Bris expertkurator Gunilla Bergsten frågor om tonåringar som skickats in av Taras läsare, och ger värdefulla råd för föräldrar som står inför tonåringars utmaningar.

Fråga:

Hej Gunilla, jag har fått diagnosen bipolär och äter medicin sedan drygt ett år. Åren före diagnosen har varit struliga och min exman har haft ensam vårdnad om vår dotter sedan hon var cirka 5 år. Hon är nu snart 15 och jag kan inte ändra det som varit. Men nu när jag mår bättre vill jag bygga upp vår relation igen. När vi ses, tillsammans med hennes pappa, är hon otroligt obekväm. Det märks att hon är rädd för mig, vilket gör så ont i mig. Vad gör jag?  

Gunillas svar: 

Jag känner med dig – det måste vara smärtsamt att uppleva att ens barn är rädd och obekväm i ens sällskap. Men, precis som du skriver, det som har varit går inte att få ogjort. Det du, och ni kan göra är att ändra nuet och påverka framtiden.  

Prio ett är att ge både dig själv och din flicka tid att sakta men säkert bygga en ny relation. Börja med att göra det jobbiga pratbart. Sätt ord på det du tror att din dotter tänker på. Är hon orolig för att du ska bli sjuk igen eller tänker hon på saker hon har upplevt? Hör med hennes pappa om han har fått veta vad som oroar henne. Då kan du försöka förekomma situationen med att säga till exempel: ”Jag kan aldrig lova att jag inte blir sjuk igen, men så länge jag äter medicin så kommer det att gå bra. Jag får också bra hjälp av personer runt omkring mig.”  

Det är också bra att du bekräftar din dotter. Säg att du vet att du har uppträtt märkligt och att det såklart kan ha varit både läskigt och ”skämmigt”. Berätta att det gör dig ont att hon inte har fått ha den mamma som hon borde ha fått ha. Öppna upp för frågor. 

Sedan kan inte hela ert umgänge handla om att prata om elände. Gör saker ni tycker om tillsammans så att ni skapar en ny, mer positiv historia om det som är er mor - dotter relation.  

Om det här blir för svårt, ta hjälp av din psykiatrikontakt eller hos socialtjänstens öppna insatser. Försök också, om möjligt, att ta hjälp och stöd från din flickas pappa. Skynda långsamt, jag önskar dig ett varmt lycka till. 

Bris stödlinjer för vuxna om barn

Har du som vuxen frågor eller funderingar som rör barn och unga?

Telefon: 077 - 150 50 50
Öppettider: vardagar 09.00 - 13.00