Rapporter

Utifrån vår dagliga kontakt med barn och vuxna i vår stödverksamhet producerar vi rapporter. Nedan presenteras våra rapporter som du även kan ladda ned.

Få misshandelsbrott mot små barn klaras upp

Knappt en av tio anmälningar om våld mot barn mellan 0-6 år klaras upp och det är stora skillnader mellan polismyndigheterna. Detta framgår av Bris och Stiftelsen Tryggare Sveriges nya rapport som släpps i dag.
- Varje felaktigt nedlagt fall om våld mot barn är ett allvarligt svek mot några av samhällets mest utsatta och ett brott mot barnkonventionen, säger Bris generalsekreterare Kattis Ahlström.

Under de senaste 20 åren har anmälningar om misshandel mot barn mellan 0 och 6 år ökat stadigt i Sverige. År 2009 gjordes 2 195 anmälningar till polisen, medan det år 2013 gjordes sammanlagt 3 261, en ökning på hela 49 procent.

I Bris och Stiftelsen Tryggare Sveriges rapport ”Våld mot barn”, undersöker vi vad som händer vid polisanmälningar avseende barnmisshandel. Resultatet visar att knappt ett av tio ärenden klaras upp i den meningen att en gärningsperson kan knytas till brottet. Fler än nio av tio ärenden läggs alltså ner.

- Det här är en skrämmande låg siffra. En viktig orsak till ökningen av anmälningar är att vuxna på senare år har blivit bättre på att larma vid misstankar om att ett barn far illa. Men när vi uppmanar vuxna att ta sitt ansvar måste vi också kunna garantera att rättssamhället tar sitt. I praktiken innebär detta ansvar att det avsätts tillräckligt med resurser för att kunna ta hand om ärendena, vilket är långt ifrån hur det ser ut på många håll i dag, säger Kattis Ahlström.

Det finns också stora skillnader mellan polismyndigheterna. Vid polismyndigheten i Värmland var personuppklaringsprocenten 20 procent under perioden 2009-2013, medan den vid polismyndigheterna i Örebro och Skåne endast var 6 procent. Det innebär att det är mer än tre gånger så stor möjlighet att knyta en gärningsperson till brottet i Värmland jämfört med i Örebro och Skåne (siffrorna för samtliga 21 polismyndigheter finns i rapporten).

- De stora skillnaderna visar att det finns goda möjligheter att klara upp betydligt fler brott än vad som är fallet i dagsläget. Det får inte vara så att det är bostadsorten som är avgörande om allvarliga brott mot barn utreds eller inte, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige.

Det är anmärkningsvärt att så fall klaras upp, inte minst med tanke på de miljardbelopp rättsväsendet har förstärkts med de senaste åren.

- För att uppnå en verklig förbättring krävs att polisen och andra inblandade aktörer skaffar sig verklig förmåga i form av bland annat kunskap och resurser att lösa uppgiften, vilket kräver en ledning som prioriterar frågan, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige.

Efter att ha intervjuat ett flertal poliser, åklagare, socialsekreterare och anställda vid barnahus ser vi att förändringar måste till inom följande områden:

Barnutredningar måste prioriteras i större utsträckning. I snitt inkommer nio anmälningar om misshandel mot barn 0-6 år i Sverige varje dag. Den ökade inströmningen av ärenden måste matchas med en välavvägd mängd kvalificerade arbetskrafter. I rapporten framkommer att trycket på vissa håll är så hårt att polishögskoleelever sätts in som resurser i förundersökningarna, vilket tyder på att ärendena inte prioriteras tillräckligt. Rätt mängd resurser måste också avsättas för att skapa möjligheter för socialsekreterare och åklagare att utföra ett professionellt jobb. Detta kräver ett ledarskap som prioriterar frågan.

Låt inte ärenden bli liggande. Rikspolisstyrelsen rekommenderar att barnförhör genomförs senast två veckor efter att förundersökning inletts. Ofta ser verkligheten helt annan ut. Förutom att barnet under tiden riskerar att utsättas för fortsatt misshandel, innebär detta att det utsatta barnet kan bli mindre benäget att berätta om våldet, skadorna kan hinna läka och risken ökar att inblandade inte längre vill medverka i utredningen.

Samtliga inblandade måste ha rätt kompetens. Att förhöra barn är mycket svårt, speciellt om barnet är litet, har en begränsad språklig förmåga samt känner rädsla och skam. Vi vet att polisen har satsat på att säkerställa kompetens hos barnförhörsledare men det finns fortfarande brister, som förvärras om personalomsättningen är hög. Det är också angeläget att hela kedjan av aktörer– som socialsekreterare, åklagare, domare och särskilda företrädare – har rätt kompetens för att kunna utföra ett bra jobb.

Utför förhör och förundersökningar grundligt. Små barns berättelser håller sällan som ensam bevisning i rätten, vilket ställer höga krav på god kvalitet i förundersökningarna. En viktig åtgärd är att låta en åklagare närvara redan under första förhöret av barnet. Detta sker i dag i hög grad inom vissa polismyndigheter, medan det är betydligt ovanligare i andra.

Alla inblandade måste ta sitt ansvar och ha förmåga till samarbete. Brott mot barn är ett myndighetsöverskridande samhällsproblem. Det är därför angeläget att det inom varje län/region finns ett utvecklat samarbete mellan socialtjänst, polis, åklagare m.fl., och att aktörerna känner till varandras rutiner och förutsättningar. Barnahus kan vara ett sätt att förbättra samarbetet.

Barn måste bemötas på ett respektfullt sätt genom hela rättsprocessen. Det finns en självklar koppling mellan den rättsliga kvaliteten på barnets berättelse och det sätt på vilket barnet bemöts under rättsprocessen. Ett gott, kompetent och engagerat bemötande bidrar till bättre återhämtning för barnet.

Äventyra inte barns säkerhet. Slutligen är det av yttersta vikt att förhör av barn och misstänkta sker på ett sådant sätt att barnets säkerhet inte äventyras efter ingripandet. Att anmäla barnmisshandel till polis eller socialtjänst får inte innebära att barnets utsatthet ökar.

Rapportens siffror i korthet:
Av de sammanlagt 14 137 brott som anmäldes under perioden 2009-2013 klarades endast 1 319 upp i den meningen att en gärningsperson kunde knytas till brottet. Det motsvarar en personuppklaring på endast 9 procent. Det finns också stora skillnader mellan polismyndigheterna. Vid polismyndigheten i Värmland var personuppklaringsprocenten under perioden 2009-2013 20 procent, medan den vid polismyndigheterna i Örebro och Skåne endast var 6 procent.I snitt inkommer nio anmälningar om misshandel mot barn 0-6 år i Sverige varje dag. År 2009 gjordes 2 195 anmälningar till polisen, medan det år 2013 gjordes sammanlagt 3 261. Vi ser alltså en ökning på hela 49 procent under perioden.

Ladda ner pdf  Ladda ned VÅLD MOT BARN - en rapport från Bris och Stiftelsen tryggare Sverige som pdf.


Kontakt:
Bris pressekreterare Anna-Maria Cernehede.
För intervjuer med Stiftelsen Tryggare Sverige - kontakta Magnus Lindgren, generalsekreterare, , 070-510 29 84.

Motverka nätmobbning – guide till vuxna från Bris och .SE

Nästan två av tre barn som svarat på en enkät på Bris stödsajt uppger att de känt sig taskigt behandlade på nätet. För vuxna kan det vara svårt att veta hur man ska agera när ett barn utsätts för kränkningar på nätet. Därför har .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) och Bris tagit fram guiden ”Motverka nätmobbning” som ett stöd till föräldrar, lärare och andra vuxna för att hjälpa utsatta barn.

Internet erbjuder fantastiska möjligheter för barn och unga att hitta vänner och information, att få utlopp för kreativitet eller bara ha roligt. För barn i utsatthet, som av olika skäl behöver någon som förstår att dela sina tankar med, kan nätet också vara en helt livsavgörande källa till tröst och gemenskap. Men när internet blir en plattform för kränkningar och mobbning är det lätt att som vuxen känna sig hjälplös och bortkollrad bland alla hemsidor och sociala appar unga använder.

Stiftelsen .SE och Bris vill i guiden ”Motverka nätmobbning” ge konkreta, användbara tips till föräldrar, professionella och andra vuxna på hur de ska agera runt unga online. I guiden finns också en lättöverskådlig redogörelse för de juridiska spelregler som gäller för nätet.

– Det är helt okej att som vuxen inte veta exakt hur allt fungerar på nätet. Det viktigaste är, precis som i livet offline, att lyssna, vara öppen och nyfiken, utan att döma. Men viss grundläggande kunskap är det bra att vi vuxna har, för att kunna vara ett stöd när vi får frågor, säger Bris generalsekreterare Kattis Ahlström.

Nätmobbning kan yttra sig på många olika sätt, till exempel genom elaka kommentarer, utfrysning, kränkande bilder eller hot om våld. Det speciella med nätmobbning är anonymiteten, spridningsmöjligheterna och att mobbningen kan följa med ända hem, via telefonen eller datorn. En av skriftens huvudpoänger är att förbud sällan för något gott med sig.

– Förbjud aldrig ett barn att använda nätet. Många unga låter bli att prata med vuxna om de blivit utsatta av rädsla för detta. Det är ju på nätet de träffar både gamla och nya kompisar och barn är ofta väldigt duktiga på att stötta varandra, säger Jessica Bäck, projektledare på .SE.

Om .SE

Stiftelsen för Internetinfrastruktur är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige. .SE ansvarar för internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet går till olika satsningar som främjar användandet av internet i Sverige.

.SE kan du läsa mer om guiden "Motverka nätmobbning" samt ladda ned eller beställa.

Läs och ladda ned Motverka nätmobbning som pdf direkt.

2014-10-07

Bris tilläggsrapport till FN 2014 - Sätt fokus på barns psykiska hälsa

Det vanligaste samtalsområdet bland Bris samtliga stödjande kontakter är psykisk ohälsa. Det visar en genomgång av de kontakter som kom in till Bris via mejl, chatt och telefon under höst- och vårperioderna 2013. De nya siffrorna offentliggörs i samband med att Bris skickar in sin tilläggsrapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter.[/ingress]

Under samtalsområdet psykisk ohälsa ryms bland annat kontakter om ätstörningar, självskadebeteende och självmordstankar. De flesta barn kontaktar Bris för att de själva mår dåligt, men en del barn söker stöd och hjälp för att själva kunna stödja en kompis. Ett genomgående drag är att barnen ofta känner sig enormt svikna av vuxenvärlden och att de inte vet vart de ska vända sig. Inte sällan är det under samtalet med en kurator på Bris som barnet för första gången berättar om sitt problem för en vuxen.

– Många barn och unga som mår dåligt hamnar mellan stolarna. Till Bris kommer berättelser från barn som bollas runt, som känner sig maktlösa, eller som inte blivit bemötta på ett adekvat och professionellt sätt. Varje sådan berättelse är ett allvarligt svek från samhället, säger Kattis Ahlström, Bris generalsekreterare.

En jämförelse mellan perioden januari-maj 2012 och samma period 2013 visar att andelen stödjande kontakter som berörde psykisk ohälsa ökade från 20 till 26 procent. Under den andra av undersökningsperioderna – september-december 2013 - dokumenterades sammanlagt 1988 kontakter under ämnesområdet psykisk ohälsa, vilket utgjorde 23 procent av samtliga stödjande kontakter under perioden. Höst- och vinterperioden bör dock inte jämföras med föregående perioder, eftersom dokumentationssystemet har förändrats mellan de olika perioderna 2013.

- Det borde vara en självklarhet att varje barn får adekvat hjälp och stöd, oavsett var barnet bor. Denna rättighet är dock långt ifrån varje barns verklighet. Till Bris strömmar berättelser från barn i hela landet och vi vet därför att kvaliteten på stöd från samhället varierar kraftigt, säger Kattis Ahlström.

Siffrorna i korthet:

• Under den första undersökningsperioden 2013, januari-maj, kom totalt 10 669 stödjande kontakter in till Bris.

• Under den kortare höstperioden, september-december, dokumenterades 8 504. Det vanligaste samtalsämnet bland samtalen till Bris var under båda undersökningsperioderna 2013 psykisk ohälsa.

• En jämförelse mellan perioden januari-maj 2012 med den jämförbara perioden 2013 visar att andelen kontakter som berör psykisk ohälsa ökade, från 20 till 26 procent.

• Under perioden januari-maj 2013 berörde 7 procent av Bris kontakter området fysisk misshandel, vilket innebär en liten ökning sedan samma period 2012, då sex procent av kontakterna berörde området.

• Ämnesområdet myndighetskontakter (dvs kontakter som har handlat om barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, familjehem, rättsväsende, hälso- och sjukvård och behandlingshem) ökade mellan de jämförbara perioderna januari-maj 2012 och samma period 2013 från 7 till 10 procent.

• Andra vanliga ämnen som barn hör av sig om är: kompisar, kärlek, familjen, konflikter i familjen, mobbning och skolan.

Bris tilläggsrapport till FN:s barnkommitté

Varje dag hör Bris berättelser från barn som vittnar om att barnets rättigheter inte tillgodoses. I tilläggsrapporten, som siffrorna från stödverksamheten 2013 utgör en bilaga till, formulerar Bris kritik mot hur Sverige lever upp till Barnkonventionen. I tilläggsrapporten finns Bris kommentarer och rekommendationer till Sveriges regerings femte periodiska rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter, som handlar om implementeringen av konventionen om barnets rättigheter 2007-2012.

För att Sverige ska leva upp till konventionen om barnets rättigheter rekommenderar Bris bland annat:

• Att det utreds om Barnombudsmannen ska ges behörighet att utreda individuella klagomål.

• Att de offentliga aktörerna, i synnerhet socialtjänsten, ökar sin tillgänglighet och utvecklar sitt stöd för barn online.

• Att evidensbaserade metoder för att förebygga kränkningar i skolan även omfattar kränkningar online.

• Att samtliga socialjourer har resurser att bemannas dygnet runt med utbildade socionomer.

• Att regeringen förtydligar att grundskolan i Sverige ska vara kostnadsfri, vilket innefattar alla aktiviteter som sker inom ramen för skolans regi. Detta för att förebygga diskriminering av barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer.

• Att regeringen säkerställer att den införda nollvisionen om att inga barn ska vräkas genomförs.

• Att regeringen säkerställer ett likvärdigt stöd för barnet, oavsett var barnet bor eller befinner sig.

Läs hela tilläggsrapporten, listan på rekommendationer och bilagan med de senaste siffrorna från stödenheten

Ladda ner pdf  Bris tilläggsrapport 2014


Ladda ner pdf  Bris tilläggsrapport 2014 (version för barn och unga)


Bris: Dålig samverkan kring utsatta barn Sveriges radio Ekot

Kontaktuppgifter:
Anna-Maria Carnhede, pressekreterare, 070 779 95 06,

Barnens, Bris och it 2014

I Bris barnkontakter är det uppenbart hur stor roll internet, datorer och mobiltelefoner har i ungas vardag. För de flesta barn och unga är vardagen online högst odramatisk och vardaglig. Men bland de it-relaterade kontakter som kom in till Bris från barn under perioden september 2012 till augusti 2013 handlade lite mer än en fjärdedel om kränkningar och hot. För det sjunde året i rad släpper Bris nu rapporten Barnen, Bris och it.

Rapporten är en del av det EU-finansierade projektet Det unga internet som i Sverige drivs av Statens medieråd i samarbete med Bris och vars syfte är att höja medvetenheten hos både barn och vuxna om möjligheter och risker kring internetanvändning. För att få en uppfattning om vad barn och ungdomar berättar för Bris om vardagen online har Bris läst kontakter i Bris-mejlen och Bris-chatten – samt samtalsbeskrivningar i Bris Vuxentelefon om barn – som i Bris ordinarie dokumentation har noterats handla om datorer/mobiler/internet. Sammanlagt rör det sig om 555 kontakter – 371 mejl och 194 chattar.

Utifrån olika teman, som till exempel Kärlek och kompisar, Kränkningar och hot och Familjekonflikter, ger rapporten en övergripande bild av hur unga beskriver sin vardag online. I Bris barnkontakter är det uppenbart hur stor roll internet, datorer och mobiltelefoner har i ungas kärleks- och kompisrelationer och i hanterandet av dem. I stort sett hälften av alla genomlästa barnkontakter har noterats handla om Kärlek och/eller kompisar. Det är på så sätt det ojämförligt vanligaste temat bland de genomlästa it-relaterade barnkontakterna.

För de flesta barn och unga är vardagen online högst odramatisk och vardaglig, det vill säga fylld av livets alla glädjeämnen och bekymmer. När Bris ska sammanfatta stödverksamhetens kontakter blir det dock ofrånkomligt att fokus landar på det svåra och allvarliga, eftersom barn och unga i första hand vänder sig till Bris för att få stöd och hjälp. Lite mer än en fjärdedel av de genomlästa it-relaterade barnkontakterna handlar om kränkningar och hot.

I Bris genomlästa kontakter är det tydligt att många vuxna bär på en oro för att barn och unga använder internet och datorer i allt för stor utsträckning, och att detta ofta leder till konflikter. Thomas Jonsland, sakkunnig på Bris och författare till rapporten, konstaterar att det är viktigt att föräldrar för en ständig konversation med sina barn om vad som sker online.

Ladda ner pdf  Ladda ned Barnen, Bris och it 2014 som pdf.


Se kortfilm om rapporten

”Lyssna på mig” – Barns upplevelser av skilsmässa och föräldrars konflikter

De sa att de trodde att jag hade förstått att något var fel, men jag fattade ingenting. Trodde vi var lyckliga familjen.
Varje år är cirka 50 000 barn med om att deras föräldrar skiljer sig och ungefär vart fjärde barn har föräldrar som inte lever ihop. Många barn som upplever föräldrars skilsmässa har behov av stöd, och kontaktar därför BRIS och ber om hjälp med frågor, tankar och känslor som berör ämnet.

I rapporten ”Lyssna på mig – barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter” har Sofia Grönkvist och Marie Angsell, BRIS sakkunniga i frågor om barn och familjer i kris, läst och analyserat en stor mängd av BRIS kontakter med barn och ungdomar gällande skilsmässa. Underlaget är unikt eftersom det bygger på barns oförvanskade berättelser via mejl till BRIS och inlägg på BRIS forum – berättelserna har med andra ord inte filtrerats genom en vuxens begreppsvärld, vilket kan vara fallet i exempelvis en chatt.

Ladda ner pdf  Ladda ner rapporten som pdf


Ladda ner pdf  Ladda ner ungdomsversion av rapporten


Ladda ner pdf  Ladda ned informationsblad om Lyssna på mig som pdf.


Rapporten går också att beställa i tryckt format, kostar då 100 kronor plus porto. Skicka ett mail till , skriv Lyssna på mig i rubrik-/ämnesrad.

Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa

BRIS presenterar en studie om psykisk ohälsa bland barn och unga. Den bygger på vad som berättats för BRIS av barnen själva i kontakter via mail och chatt. Eftersom barn är anonyma i sina kontakter med BRIS, vågar de ofta berätta sådant som de inte berättar för någon annan vuxen, vilket gör studien unik.

Studien ger svar på varför barn hemlighåller viktig information för behandlare, skola och föräldrar och vad det är som de inte berättar. Istället för att berätta signalerar de på olika sätt, signaler som vuxenvärlden ofta har svårt att förstå. Studien visar också vad som kan orsaka psykisk ohälsa och vilka konsekvenser, förutom lidandet, som ohälsan kan leda till. Barnen har också berättat om hur samhällets stöd fungerar och hur det stämmer med deras behov av hjälp.

Ladda ner pdf  Ladda ner rapporten Se hela mig! som pdf


Ladda ner pdf  Ladda ned informationsblad om föreläsningen Se hela mig! som pdf.




När pengarna inte räcker

”När pengarna inte räcker” – en gemensamma studie om barnfattigdom från BRIS och SOS Barnbyar. Studien är barns egna röster om upplevelsen av att växa upp i fattigdom i Sverige och i Moçambique.

Under våren 2012 har BRIS och SOS Barnbyar, i samarbete med Stockholms Stadsmission, samtalat med barn i Sverige och i Moçambique som lever i familjer där avsaknaden av pengar är ett problem. Samtalen med barnen har genomförts enligt Höringmetoden – en samtalsmetod framtagen för att ta tillvara barns och ungas perspektiv. Barnen har fått beskriva sina känslor och sin situation bland annat genom att göra verklighetslådor och collage.

Ladda ner pdf  Ladda ner rapporten När pengarna inte räcker som pdf

BRIS Vuxenrapport 2012

Under år 2011 hade BRIS Vuxentelefon – om barn 2 600 stödjande samtal med vuxna med frågor om barn.

Det vanligaste kontaktområdet var myndighetskontakter, och det är också det område som ökade mest under år 2011. Under året berörde 990 samtal i BRIS Vuxentelefon – om barn Myndighetskontakter, vilket utgör 38,1 procent av alla samtal under året.

När vuxna kontaktar BRIS om Myndighetskontakter handlar det ofta om att de vuxna har sökt stöd hos olika myndigheter och instanser för att få hjälp för sitt barn, eller hela familjen, men inte lyckats.

Det näst vanligaste samtalsområdet under år 2011 var Skilda föräldrar. 980 av samtalen berörde skilsmässor, vilket utgör 37,7 procent av alla samtal under året.

Ladda ner pdf  Ladda ner BRIS Vuxenrapport 2012 som PDF.

Barnen, BRIS och it 2011

Vad vet vuxna om unga, sex och internet? Och hur förhåller vi oss till ungas sexuella relationer på nätet? Rapporten Barnen, BRIS och it 2011 fokuserar på unga, sex och internet. Och kontakterna med BRIS visar bland annat att där unga ser möjligheter ser vuxna faror. Trots det är det få vuxna som tar sig tid för att lära känna de ungas värld på nätet och unga får utveckla egna strategier för att hantera problem.

Rapporten fokuserar på ungas användande av internet som verktyg för utforskande av sexualitet och för sexuella kontakter. BRIS it-relaterade kontakter med barn och unga visar att ungas och vuxnas förhållningssätt till internet vad gäller kontakter över nätet skiljer sig mycket.

I Barnen, BRIS och it 2011 analyseras tre områden djupare utifrån BRIS kontakter med barn och unga under år 2010, samt BRIS vuxenkontakter samma år. Områdena är: Unga, sex och internet, Kärlek och vänskap online samt Säkerhet och juridik.

Ladda ner pdf  Ladda ner Barnen, BRIS och it som pdf


The Children, BRIS and IT 2011

"The Children, BRIS and IT" is a result of BRIS’ involvement in the Safer Internet Plus Programme and the "The Young Internet", a safer internet campaign run in Sweden by the Swedish Media Council at the Government Offices. As part of the campaign, we made this in-depth study of children’s contacts with us concerning Internet and other ICT-related issues, and translated it into English. In Sweden, the report was published in September, 2011.

Ladda ner pdf  Download The Children, BRIS and IT

BRIS Vuxenrapport 2011

2011 års vuxenrapport fokuserar på våld och övergrepp, myndighetskontakter och barn till skilda föräldrar.

Stämmer informationen som myndigheten lämnat? – vuxna som kontaktar BRIS angående problem med som rör barn dubbelkollar gärna myndigheternas uppgifter. Samtidigt känner de sig själva ofta misstrodda.

I 2010 års kontakter är det allra vanligast att att samtalen handlar om familjekonflikter, myndighetskontakter och skilda föräldrar. Det är även vanligt att samtalen berör problem i föräldrarollen och boende. Tittar man på de områden där antalet kontakter förändrats sedan 2009 kan man se att alla fem områdena som uppräknats som vanligast också ökat i antal under 2010.

Ladda ner pdf  Ladda ner BRIS Vuxenrapport 2011 som PDF.

Barnen, BRIS och it 2010

För fjärde året i rad publicerar BRIS rapporten ”Barnen, BRIS och it”. Rapporten är en del av EU- finansierade projektet ”Det unga internet” som drivs av BRIS och Medierådet.

”Barnen, BRIS och it 2010” sammanställer och analyserar BRIS kontakter med barn och unga rörande deras vardag med internet, datorer och mobiltelefoner. Rapporten beskriver också BRIS stödjande webbaserade verksamheter.

Barns och ungas användning av BRIS webbaserade stödverksamheter har ökat mycket kraftigt under de senaste åren, under år 2009 hade BRIS 40 000 webbaserade kontakter med barn och unga.

Thomas Jonsland, it-samordnare på BRIS, har skrivit rapporten och kan konstatera att barn och unga behöver viktiga vuxna på alla arenor de befinner sig på.
– Vi ser att allt fler vuxna professionella börjar finnas tillgängliga via sms och internet, vilket är ett mycket positivt steg för barnen.

Ladda ner pdf  Ladda ner Barnen, BRIS och it som pdf, enkelsidig

Ladda ner pdf  Ladda ner Barnen, BRIS och it som pdf, dubbelsidig

The Children, BRIS and IT 2010

"The Children, BRIS and IT" is a result of BRIS’ involvement in the Safer Internet Plus Programme and the "The Young Internet", a safer internet campaign run in Sweden by the Swedish Media Council at the Government Offices. As part of the campaign, we made this in-depth study of children’s contacts with us (through e-mails and phone calls) concerning Internet and other ICT-related issues, and translated it into English. In Sweden, the report was published in June, 2010.

Ladda ner pdf  Download The Children, BRIS and IT 2010

BRIS Vuxentelefon – om barn 2010

BRIS-rapport BRIS Vuxentelefon – om barn 2010 fokuserar på myndighetskontakter, barn till skilda föräldrar och barn placerade i foster- eller familjehem, eller på institution. När en vuxen väljer att kontakta BRIS Vuxentelefon – om barn är det ofta oro eller en känsla av maktlöshet som är drivkraften.

– Orsakerna till att vuxna ringer BRIS är många, säger Karin Johansson, utredare på BRIS, men i och med att de ringer har de inte gett upp och utifrån barnets perspektiv är det väldigt hoppfullt.
Samtal rörande barnets boende var det område som ökade mest under året. Familjekonflikter är huvudorsaken till att man kontaktar BRIS, och i en del fall handlar det om allvarliga situationer som missbruk, psykisk ohälsa och svåra skilsmässokonflikter. Föräldrar som ringer oroar sig för de negativa konsekvenser som familjesituationen medför för barnet, de ser att barnet inte mår bra och att han eller hon inte fungerar i skolan.

Ladda ner pdf  Ladda ner BRIS Vuxentelefon – om barn 2010 som PDF.

Ladda ner pdf  Ladda ner tabellbilagan till BRIS Vuxentelefon – om barn 2010.

BRIS Vuxentelefon – om barn 2009

Nästan var tredje stödjande kontakt BRIS hade med vuxna förra året handlade om problem med föräldrarollen. Många av de vuxna som kontaktar BRIS behöver i första hand ett vuxet bollplank för att samtala kring den situation som föräldern och barnet befinner sig i. De behöver bekräftelse på hur de har det och att situationen faktiskt är jobbig.
– I våra kontakter upplever många av de här föräldrarna situationen som kaotisk och svårgreppbar och då är det svårt att vara den som ska ge barnet sammanhang och mening. I samtalet med BRIS kan vi hjälpa till att hitta balans och vad som fungerar för såväl barnet som för dem, säger Eva Stenelund, biträdande enhetschef BRIS operativa verksamhet.

Ladda ner pdf  Ladda ner BRIS Vuxentelefon – om barn 2009 som pdf

Barnen, BRIS och it 2009

Rapporten är en granskning av ungas kontakter med BRIS under år 2008 om deras frågor och problem kring livet på nätet, samt en beskrivning av BRIS som aktör på internet.

Rapporten är den tredje av fyra i projektet Det unga Internet som drivs av Medierådet och BRIS, med finansiering från EU. År 2008 ökade kontakterna på Diskussionsforum mest – under året publicerades 27 000 inlägg där barn och unga stöttar varandra i svåra frågor.
– BRIS webbaserade kontakter är idag en avgörande del av vår verksamhet. Det är tydligt att de unga helst vill hantera allvarliga frågor via internet. Barnens respons på BRIS-chatten visar att den kan bli hur stor som helst och den enorma ökningen i Diskussionsforum visar hur bra stöd barn och ungdomar vill och kan ge varandra, säger Thomas Jonsland, författare till rapporten och it-samordnare på BRIS.

Ladda ner pdf  Ladda ner Barnen, BRIS och it 2009 som pdf

The Children, BRIS and IT 2009

"The Children, BRIS and IT" is a result of BRIS’ involvement in the Safer Internet Plus Programme and the "The Young Internet", a safer internet campaign run in Sweden by the Swedish Media Council at the Government Offices. As part of the campaign, we made this in-depth study of children’s contacts with us (through e-mails and phone calls) concerning Internet and other ICT-related issues, and translated it into English. In Sweden, the report was published in April, 2009.

Ladda ner pdf  Download The Children, BRIS and IT 2009

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? är en studie om psykisk misshandel och emotionell omsorgssvikt. Barn beskriver bland annat sina hemmiljöer som känslomässiga slagfält med dagliga kränkningar. I studien framkommer att många av barnen inte vågar söka hjälp av rädsla för föräldrarnas repressalier, men också att när någon väl vågar söka hjälp har de oerhört svårt att få de vuxna att förstå vad de är utsatta för.

Studien belyser ett område som sällan uppmärksammas och som är ännu svårare att få syn på än fysisk misshandel och sexuella övergrepp och där barn ännu oftare blir lämnade utan samhällets hjälp, trots att barnen drabbas minst lika hårt.

Ladda ner pdf  Ladda ner Kan man bli sjuk av ord som pdf

Barnen, BRIS och it 2008

Rapporten är resultatet av en studie av ungas kontakter om internet, it och mobiltelefoni. Studien bygger på 1 895 barnkontakter under år 2007 kring it-relaterade frågor och problem. Materialet är hämtat från BRIS samtliga stödjande kontakter med barn och unga under förra året.

Studien visar att det finns ett stort glapp mellan ungas vardagliga hantering av internet, datorer och mobiler och vuxnas insikt i internets och datorers betydelse för ungas vardagsliv. Vuxna är idag väldigt sällsynta i barn och ungas vardag på nätet och när vuxna väl engagerar sig, skapar närvaron mest konflikter med de unga.

Ladda ner pdf  Ladda ner Barnen, BRIS och it 2008 som pdf

The Children, BRIS and IT 2008

"The Children, BRIS and IT" is a result of BRIS’ involvement in the Safer Internet Plus Programme and the "The Young Internet", a safer internet campaign run in Sweden by the Swedish Media Council at the Government Offices. As part of the campaign, we made this in-depth study of children’s contacts with us (through e-mails and phone calls) concerning Internet and other ICT-related issues, and translated it into English. In Sweden, the report was first published in June, 2008.

Ladda ner pdf  Download The Children, BRIS and IT 2008

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP?

En analys av 339 mejl och dokumenterade telefonsamtal från år 2006 visar att det finns en grupp barn och ungdomar som inte får den hjälp på BUP som de skulle vilja ha och som de enligt Hälso- och Sjukvårdslagen är berättigade till. Detta är barn som tillhör de allra mest utsatta. I kontakterna framkommer att barnen inte kan berätta på BUP om bakgrunden till sina svåra symtom, som ofta härrör ur familjesituationen, därför att föräldrarna, som i vissa fall är förövare, deltar i behandlingen.

Ladda ner pdf  Ladda ned rapporten som PDF


Mobbning på nätet, finns det?

Internet är en mötesplats där hundratusentals svenska ungdomar snackar och umgås varenda dag. Vi vet att Internet på många sätt är mer demokratiskt än det verkliga livet. Alla kan skapa sig den identitet de vill och umgås på lika villkor. Men är det hela sanningen? Nej, det finns faktiskt mobbning på nätet också. BRIS har tillsammans med Framfab och några av Sveriges största communities, ställt frågor om det här. Utifrån det arbetet har vi ställt samman en lista med råd och tips till föräldrar.

Ladda ner pdf  BRIS råd till föräldrar


BRIS Kartläggning av lärarutbildningarna 2004

I enlighet med regeringens proposition 1999/2000:135 ”En förnyad lärarutbildning” har den statliga utbildningen för lärare gjorts om. I propositionen 4.4 beskrivs bakgrunden till att lärarutbildningen gjordes om. Ett av skälen är den kritik som riktats mot att den tidigare lärarutbildningen inte givit studenterna möjlighet att utveckla kompetens som hänger samman med läraryrkets sociala och elevvårdande uppgifter.

Ladda ner pdf  Ladda ned som PDF


» Bara läsa mejl och inlägg
Här kan du läsa både vanliga mejl och svar samt inlägg från BRIS olika diskussionsforum för barn och ungdomar.

» Idolkorten
Även stora idoler har varit små. Kändisarna som någon gång i livet känt sig skrämda, pikade eller utanför.
» Material för dig som är ung
BRIS har mycket material som är till för dig som är ung. Kolla in idolkort, faktablad, filmer, rapporter och en del annat.
» Aktuellt inom BRIS?
Om stödverksamheten, vårt opinionsarbete samt aktuella projekt och kampanjer.
» Debatt
Hur uttalar sig BRIS i media? Läs BRIS senaste debattinlägg.